Julen är typ här...

Det är mörkt, kallt och snö och julen är snart här, typ. Maja, Ellen och Lisette lämnar i morgon språkgränd och Umeå för att spendera lite tid i Jämtland. Moa och Sandra får tappert jobba en vecka till innan de får bege sig hem till respektive hemort för att äta julmat och öppna klappar. Igår firades julens intåg med en liten julmiddag. Sill, rödbetssallad, köttbullar (made by Sandra), potatis och must stod på menyn.

I övrigt är Ellen nu en glad katt, den lilla grå tussen har återfunnits. Den har den senaste tiden legat gömd under Anders hallmöbel.

Luciamorgon i kollektivet

Så mörk är natten i midvintertid
stjärnorna gnistra och glimma
i kollektivet tassas det tyst på tå,
tidigt i morgontimma.

Allt är frid, stjärnan blid
men Lisette gick inte upp i tid!

Maja tassade in på hennes rum,
där natten ännu var stor och stum.

En rykande färsk och väldoftande kaffekopp,
stack hon under Lisettes näsa opp.

Så mörk är natten i midvintertid
stjärnorna gnistra och glimma
i kollektivet tassas det tyst på tå,
tidigt i morgontimma.

Sandra och Moa satt redan färdiga och rara
satt som liten tomteskara.

De hade tänt ett antal ljus,
på bordet ett fat fyllt av krus.(kakor)

Allt är frid, stjärnan blid
varför var de uppe denna tid? (kring sju)

Jo, det hela var Majas idé
alla skulle se Lucia på SVT!

****

I övrigt var dagen kort för Sandra,
historien förtäljer inte hur den var för de andra.

Sleepy chick- dagens bästa!

Den sömniga kycklingen fick stå för dagens skratt. Maja: "jag har som aldrig tänkt att kycklingar sover, och speciellt inte att den kan göra det på huvudet!"


I övrigt kom det en man hit idag då Maja och Moa var hemma. Han sa att Kaj hade skickat honom för att fixa timern på fläkten. Dock var det ingen som hade ringt Kaj och bett om detta. Antingen så var mannen vilse och helt enkelt hamnat i fel lägenhet. Eller så hade Kaj plötsligt kommit på att han ville ge oss en ny timer i julklapp. Tack kaj(?)... Mannen påpekade också att vi borde rengöra filtret...

Julmarknad utan vidare julkänsla

Söndag andra advent. Idag regnade det lite mindre så Maja,Moa och Lisette beslutade att det skulle bli en tur till julmarknade. Sofie, Amadeus och Julia följde också med. Så i regnet traskade de iväg mot Gammlia. Där var det trots lite tomteluvor, eldar, tunnbröd, glögg och karameller inte alls någon vidare julkänsla. Den stora tunga blötsnö som plötsligt började falla när de gått runt ett tag gjorde inte saken bättre. Det blev bara blött och kallt. Kanske skulle de istället följt Ellens exempel och stannat hemma hela dagen.

På tal om det lilla katten, det tycks som så att den lille rackaren kommit in i tonåren. Hon gör aldrig som man ber henne. Istället gör hon tvärtom och testar ständigt gränserna. Hon äter tapeter, blommor, klättrar på bord, bänkar och i fönster. Ett annat tydligt tecken är att hon inte riktigt vet vem eller vad hon är. Som de flesta kanske gör när de är i tonåren ställer hon sig nu frågan: "Vem är jag?". För tillfället tycks hon tro att hon är en liten guldfisk. Hon har nämligen börjat hänga i salladsskålen!

Ellen under förra veckans julbak. Som synes sitter hon och trivs i Pelles skål.


Ytterligare ett tydligt tonårtecken; Ellen har skaffat en pojkvän som kollektivet inte tycker hon ska hänga med. "-Svampbob är inte bra för dig Ellen!"


Hon vill också göra farliga saker, som att leka med elektriska grejer. Men det är ju absolut inte bra för en katt! Det gör Moa mycket bättre själv.

I övrigt har det varit en lugn helg som ikväll ska avslutas med glögg i skenet från det andra adventsljuset.

När-ska-jag-någonsin-ha-på-mig-den-här-igen?-dagen

Denna lördag hade det planerats en tur till julmarknaden på gamlia tillsammans med Sofie för att liksom få in lite julfeeling. Men då Maja,Lisette och Moa kliver upp och kikar ut ser de en grå himmel och en hel massa regn. REGN! I december! Något är verkligen fel... Det rent ut sagt pissiga vädret gjorde att planerna ädrades. Det var som inte lika lockande att strosa runt i regnet. Moa bokade istället in en fika med Li medans Maja och Lisette kikade lite på tv. Rasmus på luffen, lite skidskytte( för att se om Sandra syntes i vimmlet), ett bilprogram(!) samt nord&syd. Någonstans där i mitten på nord&syd hade trisessen liksom börjat äta upp de två innifrån och de behövde hitta på någonting att göra. Att gå ut var inte att tänka på då regnet fortfarande föll utanför. De båda börjar istället sortera kläder i respektive garderob, det är ju som bekant en bra aktivitet en regnig dag. Ofta när man gör det, sorterar i garderoben alltså, så hittar man något som man glömt, något man absolut INTE kan slänga trots att det är för litet/trasigt/urtvättat/omodernt/noppigt/något som man inte använt på flera år och troligtvis inte kommer använda igen, något man aldrig använt och som man köpte bara för att "det var ju så himla billigt" allt detta stuvar man in igen i garderoben bara för att ta fram det igen nästa gång man städar och sorterar. Men så finns de ju de plagg som man verkligen tycker om men som man bara använt en gång för att det aldrig är tillfälle. Både Maja och Lisette har sådana plagg... Efter en stunds städande kom de då på att "JA! vi tar på oss dem!" och så hade de plötsligt kommit på När-ska-jag-någonsin-ha-på-mig-den-här-igen?-dagen. En dag som är till för att hedra/minnas de fina plagg som bara hänger och väntar på att få bli använda igen. Lisette hoppade i sin röda klänning från mösspåtagningsbalen och Maja struttade runt i en fransk kreation som tillochmed hade prislappen kvar. Detta förevigades givetvis som ni kan se nedan.


"hej, jag heter maria och jag har bara ett ben..!"



Ja, här ser ni alltså ett bra exepel på vad tristess gör med människan. Maja och Lisette ber om ursäkt för att ni tvingats bevittna dess bleka och smått håriga ben. Men det är ju inte deras fel att det inte är sommar och sol så att benen blivit bleka. Och det är ju som bekant mycket varmare med pälsiga ben om vintrarna.

I övrigt ska det idag passas på att äta linser eftersom Sandra ännu inte komit hem från Östersund där hon i veckan tittat på skidskytte.

en mysig helg med shopping och fika

Under den gångna helgen har det varit fullt hus i kollektivet. Både Sara och Johanna har tillfälligt huserat i lägenheten. Sara anlände redan i måndags medans Johanna kom hit i fredags. Helgen började med falafelmiddag där det självklart serverades hemgjorda kikärtsbullar och en stor mängd tzatsiki(stavning?). Under denna middag återberättades de bästa och sämsta händelserna från den gångna dagen i vanlig ordning, då detta obligatoriska samtalsämne var avklarat kom Lisette, Maja och Moa in på ämnet semester. Planer på att under vecka tio kanske resa någonstans har länge legat i luften och under denna middag var det ett ypperligt tillfälle att spekulara kring eventuella resmål. Moa hade läst om en billig kryssning i Karibien och eventuellt ett bootcamp på Mallorca, Maja gillar Paris och Lisette kläckta den dummaste men kanske också den mest spännande idén om att åka till Tyskland och ta en taxi ut på autobahn. Brainstormingen slutade med förslaget Maroco.

Lördagen spenderades på stan där tanken var att shoppa julklappar. Det blev dock mest "egoshopping" då det fyndades bland annat en blommig jacka, en puffärmströja samt en glittrig och en kort kavajliknande kofta. Shoppingrundan avslutades med en fika på schmäck. Mycket värt. Till kvällen blev det paty för Maja och Sara. Det förpeppades på kandidatvägen det var kul. Vidare tog de bussen två stationer till NH, där var det indiekväll och mycket roligt! Det dansades konstant i två och en halv timme, dock hade kvällens DJ:s bara EN låt med Vapnet och Säkert (=SKANDAL!). Efter att NH stängt för kvällen promenerades det till Baloogrillen där tre tappra partypinglor träffade två manliga strippor, ett overallgäng från Skellefteå samt två dalmasar. Maja lyckades även sprätta ketchup på jackärmen innan de gick hem. Väl hemma möttes det av en mycket trött katt som spenderat de senaste timmarna skrikandes i hallen då Johanna och Lisette stängt ut henne från sovrummet så den stackars leksugna katten blivit alldeles ensam.

Söndagen spenderade Sandra på jobbet, Maja och Sara tog sovormorgon, Moa tränade/pluggade, Johanna och Lisette tog en tripp till Ersboda för att inhandla juleljus samt sex kilo mjöl (de orkade inte bära tolv). Lisette fyndade även en hel massa frukt.

I övrigt tackar vi Sara och Johanna för mysiga stunder och meddelar alla oroliga att Sara INTE sitter i den krockade bussen som tur är.

vart tog den lilla tussen vägen?

Livet i kollektivet rullar på. Invånarna i den lilla femman är dock ganska trötta, kanske kan det bero på att dagarna är så mörka och blöta.. vem beställde regn lixom? Även katten verkar ganska trött, men även en liten gnutta sorg tynger det lilla katthjärtat. Ellens favoritleksak bestående av en grå tuss inte allt för olik en stor samling damm hängandes i ett rosa snöre som trillat av något klädesplagg har spårlöst försvunnit! Den ligger inte i lådan, under badkaret, i någon garderob, i Lisettes blomkruka, under sängarna, under soffan eller på någon annan plats där det letats. Detta har gjort Ellen lite ledsen i ögat och under hela halva kvällen igår gnydde hon förfärat. Huruvida den lilla tussen kommer att återfinnas återstår att se men vi håller alla en tumme.

I väntan på att bättre tider med snö och finväder kan ni kika in den nya favoriten till höger. Kebab-baren the movie är en hit!

Sandra and Majas weekend of fuuuun

Ja, för er som inte är så beresta i tv-träsket så anspelar rubriken på Vänner och "Joey and Janice's day of fun".

Sandra och Maja sitter i skrivande stund i den turkosa manchestersoffan och skriker då och då till av smärta. Sandra trallar lite lätt på "det gör ont".

De hela började med att halva kollektivet bestämde sig för att åka till Östersund med avresa på fredagseftersmiddagen. Sandra och Maja funderade på vad som skulle förtäras till fredagsmiddagen. Den briljanta idén kläcktes att de skulle pröva på Umeås mest omtalade pizza-place: Robertos på Teg. Och har man ingen bil, ja, då går man. Om det inte spöregnar/småsnöar det vill säga, vilket det såklart gjorde när Maja kom ut från fredagens sena seminarium och Sandra mötte henne i Lindellhallen. Vad göra? Åka buss! De rullade ner till stan och hoppade av där för att byta. I väntan på nästa buss gick de en tur på systemet och införskaffade exakt 2,5 dl vin var (ni vet dom där söta små festisgrejerna, typ) inför tv-kvällen som senare skulle börja. Sedan hoppade de på bussen till Teg. Väl där studsade de in på Robertos och möttes av en gudomlig doft av riktigt god pizza. MUMMA! Efter en hel massa funderande visade det sig dock att väntetiden på en pizza var cirkus 120 min (ja, två timmar). Eftersom det inte finns så otroligt mycket roliga grejer att göra på teg i en eventuell väntan på en pizza så gav Sandra och Maja upp tanken på att få äta en superpizza den kvällen, och tröstade sig med att de nästkommande helg har tillgång till bil (med chaufför) och att de då kan göra ett nytt försök! De insåg dock att de väldigt gärna ville ha just pizza till middag och började söka genom staden efter ett annat pizzaställe. De hamnade på Saga-gallerian där de beställde varsin take-away Mexicana och blev bjudna på kaffe och kaka vilket var mycket värmande. MUMMA!

Pizzan visade sig vara riktigt god när de äntligen kom hem och fick avnjuta den. MUMMA! Resten av kvällen spenderades med idol och ett varsitt glas vin.

Lördagen började som den alltid gör i hushållet: Sandra löste melodikrysset. Sedan tog Sandra och Maja en iskall promenad ner till Strömpilen där Maja lyckades hitta ett par skor (yey!) och mycket billigt godis samt en varsin princesstårtebit införskaffades. MUMMA!
Helgens hurtighet bestod i att de tog sig an ett Pump-pass på lördagseftermiddagen. Det var hårt. Axlarna dog i slutet. Men benen lyckades efteråt ändå bära dem hem, där kvällen återigen spenderades framför tv-n, men denna gång zappandes mellan de två programmen Körslaget samt Dansbandskampen. De njöt av tårtan och godiset. MUMMA!

Söndagen var lite slöare. Träningsvärken har kickat in rejält och Sandra har dessutom fått äran att uppleva hur det är att ha nackspärr. AJ. Sandra tog sig dock iväg och jobbade 4 timmar, medan Maja njöt av ensamheten hemma en stund.

Det var en välbehövligt uppvilande helg som var onyttig i matväg, men ganska nyttig i motionsväg. Så nu sitter de alltså här. Med värkande kroppar och lite smått illamående. Framför TV-n igen. Och drömmer om att nästa vecka få uppleva en riktig Robertos-pizza.

I övrigt har såklart även Ellen varit hemma. Hennes helg har bestått i: massor av ätande, massor av sovande, försökt attackera fåglar genom köksfönstret, klättrat på väggarna och lekt i sin enorma låda.


/Maja & Sandra

Återhämtade

Kollektivet har återhämtat sig från helgens nöjen och har nu även avklarat två dagar av den nya veckans sju. I lördags gick de alla in i dimman och hade sjukt kul. De minns alla lite olika mycket av vad som egentligen hände och sas eftersom bartömmningen drabbade koncentrationsförmågan och minnet lite mer för vissa. Även Jörgen, Malin och Linnes hade rest upp till björkarnas stad för att spendera helgen i kollektivet. Även Ellen har återhämtat sig. Hon var med om en traumatisk olycka då hon plötsligt råkade trilla ner i toaletten. Hon var dock snabb upp ur badet och Sandra lindade in henne i en handduk. Resten av lördagskvällen gick den stackars lille katten runt och sprätte med benen för att bli torr.

Söndagen tvättade hon sig otroligt noga. Moa och Sandra spenderade hela söndagen mest i soffan då lördagsnatten tagit på krafterna. Maja och Lisette blev istället övertalade av Linnea att följa med till tropikhuset i Holmsund eftersom hon hade fribiljetter (det är en lång historia). Linneas kompis Stefan var snäll och körde de tre till det lilla tropikhuset. Där hälsade dem på apor och reptiler. De fick även vara med om den hissnande upplevelsen att ha en orm runt halsen!

I övrigt märker de alla av kylan. Speciellt Maja som har problem med elementet även i år. Vissa ska det ju alltid jävlas för.

Rapport från ett blåsigt och kallt söder

Lisette befinner sig i Skåne för diverse studiebesök i Malmö med omnejd. Tillsammans med fyra klasskamrater huserar hon i ett sexbäddsrum på ett ganska okej Vandrarhem beläget bakom en kyrka. Tyvärr finns inte så mycket skoj att fördriva tiden så det blir mest att äta godis och se film. Det finns inte heller så många intressanta människor här, men Johanna hejade nyss på en rätt okej man nere i köket, annars har de mest träffat på underliga stirrande människor och högljudda danskar som tror sig äga köket som bor här. Stirrandet kan ju bero på det spontana fingerviftande som emellanåt brukas. Om det är den hårda blåsten här nere i söder som skakat om hjärnan på de som bor här eller om de bara är lite konstiga finns det kanske inget bra svar på. Men idag stod Johanna och Sofie och tecknade i väntan på receptionisten varpå denne blev lite förvirrad/fundersam och frågade "Do you speak swedish?" "..ehh..jaa". En annan "dansk" man frågade igår kväll om Johanna,Lisette och Camilla kom från Polen då det lät så på deras språk. Johanna förklarade att de minsann var från sverige och besökt skåne i studiesyfte. Mannen förklarade att han också gått folkhögskola i ett halvår, försvann en halv minut, kom sedan tillbaka stod lite bakom och försökte fortsätta konversationen genom att berätta om någon random artist som nästan hette Johanna eller något liknande. Tjejerna tyckte detta var en lite konstig situation så de skyndade sig med det de skulle göra och gick upp på rummet.

I övrigt är läget bra trots det kalla vädret. Det hade kunnat vara värre. "Lund är vackert, Malmö fult, Köpenhamn är fint."- Johanna

Ellen

Tillåt oss att presentera den nya kollektivmedlemmen Ellen. Hon är liten, söt, mjuk och go. Hon trivs till synes bra i sitt nya hem. Hon hoppar leker och gosar i soffan. Hon gillar inte torrfoder eller Moas luddiga rosa tofflor.

Den senaste tiden har det inte hänt så mycket på varken bloggen eller i kollektivet (förutom Ellen förstås). Lisette laddar inför en kommande praktikperiod, Moa laddar för en helg hemma i Näsåker. Sandra och Maja peppar för en helg hemma i kollektivet. De har planerat en svullkväll inklusive Bingo-lotto.

I övrigt är Sandra lycklig då hon fyndat Danonino på Maxi. Inget år upp emot lite fryst barnyoghurt som varken innehåller konserveringsmedel eller färgämnen!

Kollektivet väntar tillökning!

De läsare som i och med denna rubrik spärrade upp ögonen, drog efter andan och började spekulera i vem i kollektivet som skulle kunna tänkas vara på smällen kan andas ut igen. Det är nämligen så att den nya kollektivmedlemmen är en kattunge som anländer nästnästa vecka. Just nu befinner den sig hemma hos mamma i Vännäs. Den lille sötnosen är vit med lite inslag av svart och fluff, hon kommer att gå under namnet Ellen. Maja väntar med spännig eftersom det är hon som kommer att bli mamman.

Maja har firat sin 21:a födelsedag. Detta hände i torsdags och firades med fika och ett paket. Paketet innehöll ett sällskapsspel; Catch, konsten att finna och behålla sin drömpartner. Så nu ska kollektivets invånare bli experter på flirtande och raggningsrepliker bland annat!

I övrigt har det inte hänt så mycket den här veckan. Sandra har börjat se spöken. Helgen har varit lugn och i morgon väntar ett tvättpass och storstädning av vardagsrummet.

Total sanering

Det kollektiva köket är så rent att man skulle kunna äta från sopskåpsgolvet om man skulle känna för det! Vad an denna plötsliga totalsanering och städmani?, tänker ni.
Jo det förefaller sig så att kollektivet än en gång blivit invaderat av vad som tycks vara hundratals röda små flugor som ivrigt flyger runt i lägenheten som de irriterande små kusar (kryp) som de är. Denna gång har de inte bara intagit köket utan även badrummen! En och annan fluga har även setts flygande i vardagsrummet. Bäst tycks de trivas på fruktfatet och vid disksvampen/diskborsten. Ett annat populärt tillhåll är vattenkokaren. Där sitter de längs med hela sladden likt fåglar på en elledning. Flugorna har under en längre tid torterat kollektivet och idag fick Maja nog. Hon skickade därför ut ett akut pressmeddelande (sms) till de övriga i kollektivet. Hon förklarade att läget nu förvärrats. Detta var ohållbart och det krävdes en total sanering av köket där det var som mest kaotiskt. Så nu har det alltså skrubbats och skurats i varenda liten vrå och skrymsle i köket för att få bort eventuella ägg och andra äckelheter så som brödsmulor och övermogna bananer som kan locka till sig de små jävlarna. Maja har även utvecklat en teknik där hon med en blöt gammal disktrasa jagar och smaschar ihjäl flugorna. I skrivande stund flyger en flock flugor även ur Majas ryggsäck!

I övrigt meddelar Maja att det även blött toapapper har samma effekt som en disktrasa då det kommer till att dräpa dessa små ohyror.

Seg söndag

Sandra har återvänt hem och hela kollektivet är samlat för första gången på evigheter. Dock så har hon inte synts till så mycket eftersom hon varit på Maxi och bakat hela helgen. Maja var den som gjorde något av lördagskvällen då hon var ute och roade sig med några vänner. Detta gjorde att hennes söndag blev seg. Lisette bestämde sig för att vara sympati-seg och kraschade även hon i soffan där Maja placerat sig. De tackar gud för vännerboxen som förgyllt dagen och fått tiden att gå.

Moa gick mot strömmen och var allt annat än seg. Hon är alltid uppe kring sju trots att hon är ledig och fördiver tiden med en promenad eller joggingtur tills de övriga har vaknat. Hon var ockå den som gjorde en äkta söndagsstek och en köttgryta. Med andra ord har hon förvaltat denna söndag väl till skillnad från de två som mest legat på soffan och gjort ingenting.

Kollektivet funderar på hur det skulle vara med ett husdjur. Maja vill ha en katt Sandra vill ha en hund. Moa och Lisette har inte uttalat sig så mycket men de har godkänt Majas kattplaner. Tills vidare har de väckt liv i Majas gamla Furby, Nolo och han agerar nu kollektivets husdjur. Han är lättskött och sover mest.

I övrigt börjar Idol på tisdag, det blir roligt.

välkommen hem Maja!

Kollektivet tackar vädergudarna för det fina sommarväder de bjudit på såhär i början av september månad (men till hösten önskas dock lite regn så att man kan kolla igenom hela vännerboxen utan att få dåligt samvete). De passar också på att skylla blogginaktiviteten på Telenor vars bredband inte vill fungera. I helgen kom Maja tillbaka till kollektivet och även hon är nu tillbaka i vanliga rutiner igen. Hon passade på att möblera om rummet lite så att hon i år har en mysig läs-/plugghörna där hon kan förkovra sig i diverse juridisk litteratur.

Lisette och Maja gjorde idag en upptäckt. Plötsligt uppenbarade sig en hel massa bubblor i tapeten! Lisette klämde på dem lite och konstaterade att "det rör sig nog inte om en fuktskada" som om hon skulle vara någon slags expert på området. Maja höll med och sa att "såhär ska det ju inte vara!". Snälla Kaj, ge kan vi få nya tapeter?

I övrigt vill vi bara säga att vi tänker på dig Jacob såhär i hjärtesorgens tid. Ät lite choklad så blir det bättre!

balkonghäng

Lisettes helg började kring klockan tolv på fredagen då veckans sista lektion var slut. Då bar det av till Rebecca där det vankades kakor och te, sedan for hon hem med buss nummer åtta för att slänga i sig middag innan Mina kom körandes för att hämta upp henne. Det var hockey som stod på schemat. Björklöven mötte Modo. Matchen slutade 0-1, Mina var nöjd men Lisette ställer sig neutral till det hela för att inte förstöra familjefriden...

Moa hockeyvägrade och spenderade istället kvällen hemma i lägenheten, hennes helg började inte riktigt förän i lördags då hon avslutat sitt arbetspass. Då mötte hon upp med Nina som kommit körande i sin lilla bil för att hälsa på i kollektivet. Lisette tog sig även hon ner på stan för att ta en fika med de andra två. Det blev en latte var och en pajbit i gräset utanför Café station. Efter det lyckades de mot alla odds hitta ut ur parkeringshuset (det var ABSOLUT inte de som backade in i den där avspärrningskonen..nej nej) och ta sig vidare mot Willys. Det blev middag och senare på kvällen häng på balkongen. Vin, Vattenpipa, ost, kex och djupa samtal. Vad är meningen med livet? Vad händer i framtiden? Andar, och vad hette egentligen Jesus i efternamn?

Söndagen spenderade Nina och Moa vid nydalasjön där de avnjöt en picknick i solen. Lisette pluggade. Till kvällen blir de "Vad blir det för mat" och troligtvis så slocknar de alla tre tidigt för redan i skrivande stund är det kämpigt att hålla ögonen öppna.

Moa 20 år

Idag lämnade Moa som bekant tonårslivet bakom sig. För det är ju 20 år sedan som Moa föddes! Tiden går fort när man har roligt. Detta firade hon med att göra sitt första inköp på systembolaget, en cider som luktade sylt. Men den var god. Hon bakade också en oreo/marsmallow-tårt/kaka som smakade suveränt gott samt mottog diverse presenter och 20 stycken nybakta cupcakes med ett ljus nedstucket i vardera glasyrtopp. Dessvärre lyckades hon inte blåsa ut alla ljus i ett andetag så hurvida önskningen slår in återstår att se.

I övrigt har det varit en rätt så vanlig tisdag. Sandra peppar för sin resa ner till göteborg som ska gå av stapeln imorgon kväll/natt. Där nere i söder ska hon hälsa på Bea och Monica samt njuta av tonerna från Tomas Ledin som ska spela på Liseberg under torsdagen.

Återföreningen

I helgen återförenades endast 75% av kollektivet då Maja ändrat sina planer och stannar i jämtland ett tag till. Där har hon roat sig med ett krogbesök. Dessvärre drog hon på sig en rejäl förkylning i och med detta och ligger nu framför tv:n och kurerar sig så gott hon kan. Krya på dig Maja säger vi andra och blickar fram mot den näst sista veckan i augusti. Sommaren var verkligen kort och nu gör hösten sitt intåg. det märks inte bara på att det är svinkallt, ösregn och blir snabbt mörkt om kvällarna, Lisette är är tillbaka i skolbänken redan i morgon måndag. Skolstart är ju om något ett säkert hösttecken.

I helgen har det även jobbats och shoppats. Sandra var den som slet en sista dag i Maxis bageri och Lisette var den som shoppade. Moa tittade mest på när Lisette brände pengar på löpande band men även hon ville unna sig något och inhandlade ett par nya stövlar att knata runt i till hösten. En skön shoppingrunda avslutades med varsin smarrig latte med smak innan Moa mötte upp Anders som kom med bussen.

På tisdag lämnar Moa tonårslivet bakom sig och blir 20. Detta kommer på någt sätt självklart att firas! Något annat som inte är lika värt att fira men som ändå kanske är något att notera någonstans i bakhuvudet är att denna blogg igår firade ett år. För exakt ett år sedan igår gjordes den hissnande cykelturen mot Strömpilen.

I övrigt så behöver denna blogg ett ansiktslyft men just nu är det ingen i kollektivet som känner sig manad eller tillräckligt kreativ för att få till det bra. Dessutom så går bredbandet i snigelfart. Men det blir nog i sinom tid.

sista sommarhelgen

Lisette har spenderat sista sommarhelgen i Jämtland i gott sällskap, nästa vecka bär det av tillbaks till kollektivet. I fredags efter ett avslutat nattpass på jobbet for hon med Stina, Uffe och Jesper till Sjougda där Stina har sin stuga. Där blev det fiska, sola, bad, vin vid sjön, kräftskiva och en del skratt. Uffe blandade specialare efter lördagens kräftkalas med hattar och snaps precis som det ska vara. Sedan bar det av ner till sjön där de skådade solens nedgång bakom fjällen. Mysigt.

Maja spenderade helgen i Eskilstuna och Moa och Sandra var hemma i kollektivet. Om en vecka är de alla återförenade inom kollektivets väggar.

Efter-yra

Yran är över och Östersund återgår till sitt lugna Norrländska jag. Lady Gaga skakade nog om staden till den grad att den aldrig blir detsamma. Lundell fick revanch för sitt senaste besök och Mew fick säkert många nya jämtländska fans. Presidentens tal verkade bli ovanligt kort, måhända p.g.a. att Gagan krävde så mycket saker på scenen. Alla unga i publiken fick ett rekommendationsbrev av Ewert så att man nu lättare ska kunna få arbete.
Yran var på sitt stora hela riktigt bra. Det som drog ner betyget var att älgköttet var slut så jag fick en älgwrap med kyckling vilket ju är helt ologiskt.
Till sist en applåd till Linnea m.fl. som hållt Yran säker genom att dela ut tusentals kondomer "men enbart till de som ser ut som att de ska kunna få något". :P

Jag, Maja, har nu återvänt från min blogg-frånvaro. Var nyligen i Skottland och letade hejvilt efter Nessie men fann istället delfiner och sälar, vilket inte alls var vad jag väntat mig att finna i norra Skottland. Men jag gnällerinte för det, vi har ju vårat eget odjur. Hann med att besöka tre av landets 7 städer och åkte förbi en.
Har även spenderat tid i en multikulturell lägenhet i Nacksta, Sundsvall. Att minst 5 killar stod vi spisen och lagade god mat varje dag var en upplevelse utöver det vanliga. Fick spendera tid med både Moa och Isabel.

Då var min rapport över!
Ma höres

/Maja

YRAN!

Igår drog självaste Storsjöyran igång och plötsligt vaknade lilla Östersund till liv. Det myllrar av folk på gatorna och på det numera gult lysande torget. Alla har en åsikt om de fult senaps-/sandgula stenarna som inte bara var dyra utan även visade sig ha dålig kvalite. Hur de kommer klara de tusentals fötter som under helgen ska gå/springa/hoppa/snubbla över dem återstår att se.

Sandra sitter i skrivande stund på en buss mot öset. troligtvis befinner hon sig någonstans kring Häggenås. Moa lämnade dock som ni alla redan vet östersund redan i tisdags för att istället dansa loss i Näsåkers skogar. I år blev saknaden för stor och hon kunde inte låta bli att gå på Urkult istället. Så efter måndagsnattens krogstråksutgång satte hon sig på tvärflöjten. Låt oss alla hoppas att hon inte var allt för bakis och att resan gick bra :).Maja är det ingen som författaren veteligen(är det ett ord?) har haft någon kontakt med de senaste dagarna. Befinner hon sig ens i Sverige? Lisette ska göra ett försök till kontakt senare i eftermiddag.
En vidare uppdatering om hur festivalens utgång blev kommer senare.

I övrigt kan det meddelas att Östersunds kommun nu förbereder sig på att svininfluensan ska göra intåg efter den stora yran. Därför måste Lisette och alla andra inom vården nu sprita händerna stup i kvarten, använda plasthandskar, munskydd och undvika direktkontakt med dörrhantag, rulltrappor och annat där bacillerna kan lura. Se upp!

Ikea och krogstråket

Så kom dagen då två av kollektivets fyra medlemmar skulle återförenas efter "sommaruppehållet". Moas resa utgick från lägenheten på Ålidhem, vidare till busstationen där hon hoppade på buss 100 mot sundsvall. Framför sig hade hon en lång resa, längre skulle den kännas eftersom bussen dvd var ur funktion så det blev ingen film att fördriva tiden med. Lisettes resa började i Strömsund där hon och Stina började färden mot Sundsvall. Färdsättet var bil och ur högtalarna strömmade allt från Lena Ph till diverse fjortispop och gamla klassiker. Till sin hjälp hade de lånat en GPS eftersom de virriga som de är inte var helt säkra på att de skulle hitta alla vägar. Trötta kastade de sig alltså in i bilen någon gång runt åtta-tiden. Hungriga var de eftersom de inte hadde någon frukost att äta. Planen var att svänga in på en mack. Detta visade sig dock att det var en dålig plan eftersom det efter vägen fanns mest träd, gamla hus och inte en mack i sikte. Efter ett bra tag skymtades en skylt som skvallrande om en mack några kilometer fram. "Äntligen!", men tji fick de när det visade sig att det var en obemannad gammal OKQ8 som endast erbjöd bränsle. Stina som började bli otålig körde fram en bit och där bakom ett krön uppenbarade sig en ICA-butik. De köpte rostbiff-/potatissalladmackor, MER,Kexchoklad och en frödinge kladdkaka som de skedade ur förpackningen med en flaskkork. Allt detta i ett samhälle som de tror var Hammarstrand. Vid elvatiden var de framme, det shoppades en del innan de begav sig till tågstationen för att möta Moa på bussen. Det blev kramkalas följt av den självklara höjdpunkten IKEA. Fönsterlampa,sängkläder,bestick,möbeltassar,papperskorg,strykbräda,handdukar,kuddar,
vinglas och en flugsmälla var en del av de fynd som gjordes. Middag förtärdes på MAX innan det var dags att styra SAAB:en mot Östersund där det skulle bli utgång på krogstråket. Hemresan kantades av allsång,en fartdåre och en hel del skratt. Väl framme i Östersund var det förpepp i ett slitet hotellrum på Clarion innan det blev dans i ett öltält på stråket som stängde alldeles för tidigt. Vem vill gå hem ett?!
Söndagen (idag) kom att bli seg och trött. Men äkta partypinglor klappar inte ihop för det. Faktum är att det redan peppas för måndagens utekväll med tillhörande tjejmiddag.

I övrigt kan intresseklubben flitigt anteckna att de djur som skådades under bilresan var en älg (en mycket förvirrad fjoling) samt tre tranor.

090721

Maja befinner sig för tillfället i staden med de färgglada drakarna(Sundsvall) där hon hänger med Bella. Sandra jobbar på för fullt, likaså Moa och Lisette. Den sistnämde bytte dock ut arbetet på gruppbostaden för en dag mot fem timmar i Folkets Hus kök där hon rullade ihop inte mindre än 400 rullrån. Träningsvärken börjar redan pulsera i vänsterarmen. Till helgen startar krogstråket i ett då förhoppningsvis soligt och varmt Östersund där både Moa och Lisette kommer att infinna sig.

I övrigt kan Lisette intyga att den senaste Harry Potter är klart sevärd. Så passa på att tillbringa en kväll i biomörkret medans vädret är grått och trist. Film är alltid bäst på bio!

Detta har hänt

Maja har kommit tillbaka från Montenegro och den spontana snabbsemestern till Trondheim. Hon var inte så brun som befarat så nu har Lisettes Jag-kommer-vara-blekast-i-kollektivet-ångest släppt eftersom hon i stort sett har samma nyans som Maja tots att hon spenderat 87 timmar på jobbet bara de 6 senaste dagarna.
Moa har den senaste veckan avnjutitit en av sommarens semesterveckor. Tiden spenderades i Näsåker och i den kungliga huvudstaden Stockholm där hon enligt ryktet inhandlat en klänning på TopShop. Nu är hon tillbaka på jobbet i väntan på nästa semsetervecka. Sandra har ingen semester utan jobbar på som bagare på Maxi. Dock så har hon ledigt under storsjöyran så hon peppar inför den. Det är nog så att alla går och längtar lite efter Yran och stråket. Det är ju det som är SOMMAR! Moa dissar dock själva Yran till förmån för Urkult men hon kommer garanterat synas i vimmlet på stråket dagarna före.

20

(foto: Rebecka)
Idag säger alla grattis till kollektivets lilla yrväder. Idag fyller hon nämligen 20.
Sandra;
*Kan nu gå på systembolaget.
*Måste betala ungdomsbiljett eller i värsta fall vuxenbiljett på bussar och dylikt.
*Är inte längre tonåring.
*Har inte längre några pengar på mobilen eftersom hon skickat en hel drös tack-sms som svar på alla "grattis" hon fått idag (om hon inte har gartis sms förstås)
*Får äta tårta hela dagen.
*Är nu hälften av 40.
*Får komma in i fler öltält på yran.
Listan kan bli lång.

Midsommar

I helgen firades midsommarafton på alla håll och kanter i landet. Traditionsenligt så var vädret blött och jävligt men i gott sällskap kan det bli hur bra som helst och som bekant finns det ju inget dåligt väder bara dåliga kläder. Eftersom författaren i skrivande stund (Lisette) inte vet som mycket om vad de andra syslade med denna afton mer än att Moa och Sandra hade besök av Sandras föräldrar så kommer här en sammanfattning av hennes midsommar:

Denna högtid skulle firas så långt bort från stressen man kan komma i en stuga utan rinnande vatten, toa, tv eller mobiltäckning. Destinationen var Stinas stuga så efter torsdagens arbetsdag på elva timmar begav sig Lisette hem i full galopp, hämtade väskan och slängde sig in i Stinas lilla rostiga volvo. Där var det trångt eftersom den var full av mat, dricka, fiskeutrustning och passagerare. Lisette fick äran att sitta i mitten mellan Stinas Uffes kompisar Helge och Håkan i baksätet. Det var trångt och med jämna mellanrum fick de försöka ändra ställning så den långa resan inte skulle bli allt för obekväm. Så efter två timmar och fyrtiofem minuter var de äntligen framme vid den lilla stugan. Myggen svärmade och började genast mummsa på de fem. Stina och Lisette packade upp mat, bäddade och fikade lite innan de kröps till sängs. Killarna däremot trotsade mygg och trötthet och begav sig ut för att testa fiskelyckan.

Dagen efter var det midsommarafton. Pojkarna började dagen med en stadig frukost bestående av varmkorv och cider. Lisette och Stina tog det lite pyjamas och väntade några timmar med alkoholen. Efter att ha hängt nere vid sjön, hjälpt killarna att sjösätta båten och spelat ett och annat parti vändtia pysslade Stina och Lisette ihop årets vackraste stång.
Senare på kvällen kom ytterligare tre brudar från Strömsund. Men efter an regnig tur på sjön trubbades den glada stämmingen av och tjejerna spenderade istället kvällen inne i soffan framför en brasa medans killarna hade fest ute på verandan. Kvällens läxa kom att bli: Det är aldrig bra att dricka tequila. På kvällen åkte strömsundstjejerna hem. Stina och Lisette bestämde att midsommarfirandet skulle skjutas upp till dagen efter och så fick det bli. Tur var väl det för då var vädret bättre. Så dagen blev mysig med båttur, mys vid sjön två gånger, sill och nubbe samt ett glatt humör. På söndags morgon mådde nästan alla tipp topp så de städade ut sig och begav sig till Strömsund för att avsluta en bra helg med pizza och hyrfilm hemma hos Stina.

I övrigt kan intresseklubben även anteckna att helgens låt som näst intill konstant gick på repeat var Your Love med The Outfield.

..

Tiden går inte allt för fort eftersom det regnat en del. Lisette tjänar pengar på att göra ingenting. Moa har hittat en myr full med hjortronblom så hon väntar med spänning på att det nya smultronstället (i skrivande stund tycker Lisette att det här är ett jätteroligt skämt. "smultronställe" eller kanske "hjortronställe" hah..!) ska bli till guld. Sandra jobbar som bagare nu för tiden och njuter av sina sista dagar som tonåring innan hon kan ta det stora klivet över systembolagets trösklar. Maja är det ingen som hört något ifrån men hon har antagligen inte tid att prata i telefon då hon ligger på en strand och steker sig. Familjen Johansson är fågelvakt eftersom mormor och morafar är utomlands. Så nu ligger undulaten i hårdträning. Förhoppningsvis får de se förvånade miner då morfar hör att lille Felix kan slänga ur sig mindre vackra ord mellan kvittret.

I övrigt var sista avsnittet av cityakuten en besvikelse.

Grey´s anatomy och te

Igår klockan 21:00 kastade sig Lisette på cykeln och trampade så fort hon kunde från jobbet hela vägen hem till Maja. Trots att regnet skymde sikten och gjorde att luggen klibbade fast över ögonen var hon på rekordtid framme, kastade sig upp för trapporna och slutligen in på Majas rum. Allt detta för att se säsongens sista Grey´s Anatomy avsnitt. Maja hade kokat te och fixade med filtar och gav en snabb update eftersom Lisette trots rekordfarten hade missat de första minuterna. Som vanligt när det är säsongsavslutning slutade det i en mindre chock. Nu blir det en lång väntan till nästa säsong.

Idag var det fika på tehuset med Linnea och Lisettes lillasyster som stod på schemat innan Maja åkte hem för att packa inför den stundande semesterresan med destination Montenegro. Lisette som ska jobba istället för semestra den kommande tiden startade jakten på södra gröngatan 33 där hon skulle infinna sig på introkurs. Efter ett tag lyckades hon och en annan vilsen sommarvikare tillsammans trots dåligt lokalsinne hitta fram.

I övrigt har Maja pratat med Sandra, som följd av detta har hon nu drabbats av hemlängtan.

Sånt é livet i och nu även utanför kollektivet

Sommaren gjorde sitt intåg och i samband med detta lämnade Maja och Lisette tillfälligt kollektivet för en riktig sommar i Jämtland. Detta för att jobba, slappa och framförallt äta gratis. Helgen gick fort. Moa lämnade även hon kollektivet om så bara för en helg för att träffa familjen hemma i Näsåker. Maja stängde av mobilen och slappnade av efter en tuff termin och tenta. Lisette träffade vänner som hon inte träffat allt för ofta den senaste tiden. Alltså kan vi dra slutsatsen att det blivit en del fika, eftersom fika är det mest sociala man kan göra...

I övrigt kan alla boende i Östersund nu räkna med finväder framöver för nu börjar Lisette att jobba.

Jakten på de försvunna toarullarna

Gårdagen spenderade både Lisette och den nyss hemkomna Sandra på den blå soffan. Där låg de hela dagen och snörvlade ikapp. Till lunch tuggade de på pingvinlakrits från Arlanda och tittade på ett dubbelavsnitt av The Doctors förljt av Svensson svensson. Efter att ha legat där och tyckt lite synd om sig sälva ett bra tag skulle Sandra fylla på toapapper. Men där uppstod det ett litet problem...eller ja, ett ganska stort problem. Det verkade som att alla toarullar hade fått ben eller helt enkelt rullat iväg. De låg i alla fall inte på sin plats uppe på garderoben. Jakten på det försvunna toapappret kunde börja. De kikade på garderoben, i garderoben och på garderoben igen. Sedan visste de inte riktigt vart de skulle leta mer. Så det gav upp. Moa fortsatte jakten när hon kom hem men inte heller hon lyckades hitta de rackarns rullarna. Mysteriet var ett faktum. Vem hade brutit sig in och stulit de resterande toarullarna? Idag hade Maja dock löst fallet. De bortsprungna rullarna hade bosatt sig på hennes rum.

Maja har tagit en andningspaus i pluggandet. Det visade sig dock att pluggandet gjort henne snurrig och nu har hennes humornivå sänkts en aning. I skrivande stund skrattar hon åt något ingen förstår. Men, men alla är de glada över att äntligen få träffa henne. Hon har ju den senaste tiden mest bott på universitetet där hon levt på mackor och kaffe. Alla håller nu tummarna och hoppas VET att tentan kommer att gå bra.

I övrigt hoppas både Maja och Lisette att det stundande avsnittet av Greys Anatomy kommer att bli tårdrypande. Förra veckan var det inte ett öga torrt.

shopping, skavsår och grillat

I helgen hade kollektivet efterlängtat besök. Både Bea och Majas Moa var här. Båda har de spenderat den senaste tiden på resande fot så de var bruna, fina och bjöd på en hel del spännande berättelser från fjärran stränder. Det grillades till middag två dagar i rad eftersom vädergudarna tillät och framförallt så är det ju gott och så är det ju som bekant svalare ute än i köket. På fredagskvällen dissades brännbollsyran och istället blev det kaffe, jordgubbar och glass följt av Talang diverse youtubeklipp och disskusioner långt in på småtimmarna. Det konstaterades att det är helt ockej att fladdra om man vill. Lördagen spenderades nere på stan. En lång dag som resulterade i ofantligt många skavsår för Majas och hennes Moas del. Maja har rekordet med höger och vänsterfotens sammanlagda antal tio! Senare på kvällen blev det som sagt grillmiddag där även Johanna och Camilla deltog, för Moa, Moa, Bea och Maja fortsatte kvällen med hemmamys och sängpyntande. Bea och kollektivets Moa vann en match i TP. Lisette däremot hängde med Camilla och Johanna på en fest som slutade med en promenat till stan och tillbaka till Ålidhem. Så nu är även Lisette stolt medlem i skavsårsklubben. Söndagen bjöd på en hel massa sol så det spenderade ett antal timmar ute på gräsmattan. NAJS!

I övrigt så har Kollektiv-Moa och Lisette nu fått ryktena bekräftade: Majas Moa ÄR världsbäst på att skala apelsinder.

Tekniska problem

Sandra är i Nice på en välbehövlig semester med familjen så för tillfället är det bara tre tappra själar som bor i kollektivet. Fast egentligen kanske man ska räkna Maja som en halv då hon spenderar den mesta tiden på universitetsbiblioteket. Tentan kryper närmre. Det märker man inte bara på att Maja ständigt har en bok under näsan. Man kan även se det på hennes tröjor. Maja har nämligen en dålig vana då det gäller gula överstrykningspennor. Hon stoppar dem gång på gång i munnen för att gång på gång tappa dem på tröjan. Självklart lämnar det långa gula streck efter sig.

Kollektivets elektronikprylar tycks ha tagit sommarlov eller så har de helt enkelt gått in i någons sorts formsvacka för de fungerar inte som det ska. Detta yttrar sig i diverse svordommar och fula uttryck. Dammsugaren suger (i negativ bemärkelse inte bokstavligt) för det är minst lika mycket damm kvar på golvet då det är nystädat om inte mer! Internet har de senaste dagarna också vägrat fungera. Häromdagen gjorde det Lisette något frustrerad så då haglade det svordommar över "..jävla-skit-datorn..". Maja agerade försvarsadvokat för datorn och sa att det faktiskt var internets fel, datorn har inte gjort något. Det jobbigaste elektronikfelet är nog fjärrkontrollen som helt plötsligt vägrade att lyda order. Det byttes batteri men det hjälptes inte. Så Lisette hämtade dosan till tv nr 2, det fungerade till Majas förvåning. Det var ytterst besynnerligt eftersom det är två olika märken. Dock så fungerar det inte helt hundra eftersom man inte kan zappa längre än till kanalplats nio, volymen höjs/sänks med hjälp av p+/p-, volymknapparna är helt oanvändbara och det går inte att trycka bort textTv utan att stänga av apparaten helt. Det är bättre än ingenting men om någon känner sig manad/kunnig nog för att fixa en fjärrkontroll hör av dig. Kanske kan det bakas en kladdkaka som tack.

I övrigt ser kollektivet fram emot att återse allas vår kära Beata i helgen! Du äro saknad.

..you have sausage in your shoes

Umeå är en stad med ganska mycket människor. Det finns de som man kan kalla "vanliga" människor och så finns det de människor som är mer orginella. Att ingen är en annan lik är en positiv sak men ibland händer det att man undrar. Moa tillexempel råkade ut för en udda händelse härom morgonen då hon vid 05:30 är på väg till jobbet. Plötsligt ser hon en kvinna som pratar. Moa finner detta lite underligt då kvinnan är ensam. Så plötsligt kommer hon fram till Moa och talar om att "Om man är söt i ansiktet ska man lida!", innan hon fortsätter bort på sin cykel. Lisette råkade också ut för en konstig situation då hon tillsammans med Camilla och Johanna hade slagit sig ner på Max för att att äta en bulle och dricka kaffe. Då plötsligt kommer en man inte helt olik mannen som säljer bingolotter på MVG. Mannen frågar om han får göra tjejerna sällskap samtidigt som han sätter sig till rätta bredvid Camilla för att äta sina två hamburgare. "Vad gör ni jäntor här?", frågar han och tar en tugga på hamburgaren så att det trillar ut en stor klick dressing som landar på hans tröja. Lisette svarar något i stil med att "vi väntar på at tiden ska gå" samtidigt som tjejerna byter menande blickar med varandra. Alla försökte de febrilt komma på ett sätt att ta sig ur den olustiga situation som uppstått. Så helt plötsligt spottar mannen ut en stor bit kött rakt ut så att den landar någon centimeter från Lisette som satt mittemot. Tjejerna hittade snabbt på en ursäkt för att komma iväg...

På lördagen var det dags för invigning av hinkgrillen. Johanna och Camilla hade anlänt till språkgränd för att hänga med Lisette, Maja och Moa en kväll. Grillta, vin och melodifestival stod på schemat. Det var fint väder så det hade samlats en del gäng ute på gräsmattan. Efter ett bra tag kommer en glad man fram och säger "You are wellcome to join our party.." och pekar på en grupp människor på en filt lite längre bort. Moa och Maja säger att det vore trevligt. Moa som för tillfället stod och plockade bort mat från grillgalret sa att de bara skulle äta upp först. "Ok", svarar mannen och tillägger "you have sausage in you shoes" och pekar på ett par korvar som rulat ner från gallret och placerat sig prydligt i Moa skor som stod i gräset. Kvällen fick med det ändrade planner och flickorna följde med sin nyfunna vän ( som för övrigt hette Steven och kom från irland) på fest en sväng. Det är ju alltid trevligt att träffa nya gårdsgrannar.

I övrigt så kan kollektivet stolt meddela att de frön som planterades förra veckan gror. Dock är det vattenmelonerna som helt otippat växer bäst...

/Lisette

balkongfix.

Alla känner att sommaren är på intåg. Man märker det inte bara på att sommarplågorna ekar i bakhuvudet, det är också hundra grader varmt i köket eftersom solen steker och kollektivet inte äger några persienner. Desutom så har gräset börjat bli grönt, det är knoppar på björkarna och var och varannan dag är det någon som grillar utanför. Sommaren påverkar dock alla lite olika. En del blir mest glada och kära medans andra blir snoriga och allmänt hängiga. Sandra börjar tro att hon tillhör en av de sistnämnda då hon misstänker att hon är pollenallergiskt. Då är det ju extra bra att bo i björkarnas stad. Eller kanske inte.

Med sommarkänslor i hela kroppen begav sig Sandra, Lisette och Maja till Ersboda för att införskaffa en balkongmatta och en hinkgrill för att riktigt höja sommarfaktorn. Efter att även tagit en sväng in på Willys för att köpa diverse snacks til en svullkväll framför TV:n så kom de glada hem för att stolt visa Moa den gröna "gräsrullen" som skulle göra balkongen till den perfekta platsen att vara på i sommar. Det visade sig dock senare att mattan var alldeles för smal så det syns en ganska stor del av de grå betonggolvet i kanterna. Men, men ingen balkong är perfekt och eftersom kollektivets balkong dessutom ligger på skuggsidan och har utsikt rakt in i en stor tall och diverse trasiga möbler, gamla krukväxter och strumpor som av olika anledningar ramlat/kastats från andra balkonger (även Moas kudde ligger därnere då den trillat ner och ingen liksom orkat gå runt för att plocka upp den) så kanske det vid närmare eftertankte inte kommer att spenderas så mycket tid där ute.

I övrigt så har Sandra idag gjort en mindre operation på dammsugaren som hade en hel del grejer fast i röret, det var rätt äckligt. Sandra, Moa och Lisette planterade också gräslök, basilika, rosmarin, paprika och tro det eller ej, vattenmelon.Det har också bakats en massa idag, bullar och kolakakor. Gödans.

/ Lisette, Sandra och Moa

Den perfekta sommarplågan

Eftersom de kollektivister som befunnit sig på hemmaplan den senaste tiden inte lagt ner så mycket av deras dyrbara tid på bloggande kommer här en update på vad som hänt:
SANDRA har jobbat, sökt annat jobb, festat, åkt bil som kört fast i gegga (äckligt), shoppat, pluggat, sovit (18 timmar en natt), lyssnat på scotts, sett på tv, tränat, ätit, festat lite till, haft syster på besök, haft firmafest och lite annat smått och gott. MOA har väl mest jobbat, tränat, lagat mat, besökt Östersund och sovit. MAJA har pluggat, sovit, lagat mat, pluggat, pluggat, pluggat. Med andra ord så har det väl varit ungefär som vanigt.

Igår tyckte Maja och Lisette lite synd om grannarna (och Moa som försökte sova). De två fick nämligen för sig att de skulle spela in en hel del barnsånger och skicka till en mycket road Sara. Så för fulla halsar sjöng/brölade de ut allt från Sailor Moon till Trasdockorna och gamla hederliga disneyklassiker. En sak är ju säker, det var tur att ingen av dem sökte till idol i söndags. Men trots att Lisette är ett musiklaliskt ogeni så ska hon slå ihop sig med Sandra för att skriva nästa års sommarplåga (eftersom de inte tror sig kunna konkurera med årets "Svennebanan" med promoe). Det kan ju faktiskt inte vara så svårt.
De har redan luskat ut det bästa receptet:
*fylla
*sex
*grillfest
*sol
*bad
*en lagom dos ångest
*självklart också en mycket irriterande melodi
De har redan börjat spåna lite och än så länge är titeln något i stil med "tänd grillen" melodin låter som en mix av "Hej hej Monica", "Ingen vill veta var du köpt din tröja", "Boten Anna" och "Bag in box". Det kan ju inte bli annat än bra. Klirr i kassan!

I övrigt har Sandra idag gjort veckans fynd, kvalitetstoapapper (Lambi) för endast 20kronor! Rena rånet.

/Sandra och Lisette

rapport från huvudstaden del 9 (sista delen): Hej och välkommen till köernas paradis!

Sista dagen i stockholm spenderades på Gröna lund. Nöjesparken där halva tiden går åt till att köa. När Malin och Lisette anlände ställde de sig först i den kö som gick in till områden. Efter att ha köat ett tag och kommit fram till spärren ser de att om man har "ICA-erbjudandet" ska man ställa sig i en annan kö längre ner i gränden. De suckade lite och fortsatte ner längs gatan. Där möttes de av en gigantisk kö med lappsystem. "Tag en kölapp här", sa skylten. Sagt och gjort, sedan var det bara att vänta. Det tog sin lilla tid då det var 120 personer före i kön. Efter kanske en halvtimme-fyrtio minuter skuttade Malin och Lisette glatt fram till kassan för att köpa åkband och inträde. Detta tjänade de cirkus 59 kronor var på, alltså lätt värt den extra kötiden...eller kanske inte.

Väl inne var det full aktivitet. Lisette tyckte att de skulle värma upp lite först innan de gav sig på dagens höjdpunkt, INSANE. Så de började med den lite snällare Bergochdalbanan Jetline följt av lite fritt fall, kvasten, och näst intill kräkframkallande snurr i Popexpressen. Självklart var det en hel del köande mellan alla hissnade attraktioner. Malin som fortfarande hade lite dödsångest efter fritt fall ångrade sig senare ett X antal gånger i den en timme långa kö som de sedan segade sig igenom till dagens höjdpunkt. Väl framme hade även Lisette hjärtat i halsgropen då de satte sig redo för att vad det kändes som, DÖ i Insane. De var inte bara de som var oroliga, runt om dem i kön såg de nervositeten i folkets ögon. "Det här är ju kollektivt självmord", sa Lisette innan de bar av. Hjärtat satt konstant i halsgropen och ur munnen kom det hjärtkärande panikslagna skrik. Men det var så värt. Under den relativt korta åkturen där de knappt kunda skilja på vad som var upp eller ner hann de inte med att tänka så mycket. Men när de på darriga ben gick ner för trapporna var de båda på gott humör och skulle gärna göra om det igen om det inte vore för den långa kön. Lätt värt all ångest med andra ord.

I övrigt tackar Lisette för fikastunden med Em och Jo i Gamla stan. Det var mys.

rapport från huvudstaden del 8: sista dagen

Igår var det sista dagen på SDF. Därför fick Malin och Lisette fina avskedspresenter och gott fika. Det kändes faktiskt lite tråkigt att behöva lämna dövföreningen nu när man liksom blivit lite varm i kläderna men, men. Vad gör man? Allt roligt tar ju som bekant slut en vacker dag. Efter att ha begett sig tillbaka in till stan fyndades det jordgubbar på hemköp, så till efterrätt avnjöts självklart de röda bären. På kvällen sedan hade Malin och Lisette tänkt gå och lägga sig tidigt men i allrummet träffade de på en trevlig kille från brasilien så de satt uppe och pratade till kvart i tolv trots att det står klart och tydligt på skylten att man måste vara tyst klockan elva.

Idag gjordes även det sista studiebesöket så den här praktikperioden avslutas i kväll med en mysig majbrasa tillsammans med de från dövas hus, kanske blir det också utgång med den nyfunne vännen som faktiskt bekräftat att ALLA i brasilien verkligen spelar fotboll (alla är dock inte så bra).

I övrigt så hoppas både Malin och Lisette att det är varmt och snöfritt i Umeå när de kommer tillbaka.

rapport från huvudstaden del 7: Lite roar barnen då det råder kaffebrist

Praktiken börjar gå mot sitt slut, bara två dagar kvar. Lisette hade hoppat av glädjen över att snart få sova i sin egen säng om hon hade orkat. Bristen på näringsrik mat, sömn och kaffe gör att energin ligger på sparlåga. Det hela hade kunnat liknas med robinsson om det inte hade varit för tillgång tv (och annat livsviktigt som dator och ipod), och det faktum att hon inte befinner sig på en sandstrand. Då man druckit två koppar kaffe (om nu det där bruna som rinner ur vandrarhemmets kaffeautomat då man matar den med tior kan liknas vid kaffe. Det ser snarare ut som riktigt äckligt diskvatten och smakar ungefär som blött papper) och fortfarande inte piggnat till är man rätt så lättroad. Lisette surfade runt lite på youtube och läste bloggar för att inte somna då hon snubblade över detta underbara klipp. "Den dynamiska duon Piglet och Susie gör det igen, den här gången med en varsinn flöjt. En blivande klassiker?". The Mansion-brudarna slaktar (förlåt) Celine Dion på ett unerbart sätt. Piglet och Susie två sköna bönor. Ja, som sagt: lite roar barnen...
http://www.youtube.com/watch?v=f_Q0Mfz5XyQ&feature=channel_page

rapport från huvudstaden del 6: det är fult att tjuvlyssna!

Igår fick Malin och Lisette verkligen nytta av att kunna teckenspråk. Efter en tur med t-banan var de två på väg upp i rulltrappan på t-centralen. bakom dem står det två män som såg ut att vara i tjugoårsåldern. Efter att ha åkt en bit vänder sig både Malin och Lisette om helt ovetandes om den andre och helt utan anledning. Detta störde de två andra rulltrappeåkarna. När Malin och Lisette vände tillbaka sina huvuden utbrast plötsligt en av dem: "Det är fult att tjuvlyssna!". Varken Malin eller Lisette svarade något. En liten gnutta panik infann sig då Lisette förbrilt försökte komma på ett bra svar på spydigheten. Killen bakom fortsatte: "Jahaa, ignorera det bara... För den här gången låtsas vi väl som ingenting". Så trillar poletten ner och både Malin och Lisette förstår att det bästa man kan göra i en sådan här situation är att teckna. Så de börjar. Killarna bakom tystar och vet inte riktigt vad de ska säga. Både Malin och Lisette var helnöjda med hur de hanterat situationen och går lungt tillbaka till vandrarhemmet.

Söndagen spenderades bland de turister som cirkulerar på stockholmsgator. Malin fick chansen att uträtta sin fotograferingsbehov då de spenderade dagen promenerandes upp och ner för gamla stans gator och efetrsom Lisette har haft kanske världens bästa hårdag idag (eller iallafall den bästa hårdag hon haft på länge) så bjuder hon på denna super turistiga bild av sig själv :D.

I övrigt laddas det för en andra praktikvecka och i morgon ser de fram emot ett besök på dagis.

rapport från huvudstaden del 5: vackert!

Morgonen började kvart i sju med en dusch följt av frukost samt jakten på buss 69 mot Djurgården och Manilla. Vädret var strålande solsken och tempraturen var 18 grader över nollan. Solglasögon på! Väl framme vid Manillaskolan som har stor betydelse i de dövas historia tog fascinasionen(?) övertaget och både Malin och Lisette stod med sina huvuden bakåtböjda och med ögon stora som tallrikar när de blickade upp mot den gula skolbyggnaden som andades historia in i minsta stenplattemolekyl. Det är inte ofta Lisette använder ordet vacker men här fanns det ingen synonym som gjorde byggnaden rättvisa. Väl inne i skolan letade de sig upp till receptionen, det gick ganska tungt då hakorna fortfarande släpade i stengolvet.
Efter en kopp kaffe i den lilla matsalen fick de sig en rundtur och lite information om vad som händer och vad som hänt i skolan för länge, länge sedan. Rundvisningen slutade i den gamla kyrksalen som fungerar som aula idag. Där tryckte mannen som visade runt på en knapp. Längst fram i salen rullades först en vit filmduk upp följt av att de röda draperierna drogs åt sidan. Där bakom uppenbarade sig det vackraste kyrkfönster människan skådat och återigen stod de där med hakorna i backen. En öppen hand fördes till hakan drogs ner och stängdes till ett "O". Det var återigen det enda som kunde beskriva det som uppenbarades, "vackert". Lisette menade att det var ju på vippen att man blev frälst.

Efter denna underbart iögonfallande morgon fördrevs någon timme på stan innan det blev dags för tårta på dövföreningen. Efter det kom lite mer shopping på cubus där det var 30% på allt. Ett tillfälle man inte får gå miste om. Middag förtärdes på taco bar i gamla stan. Resterande kvällstid spenderas framför tv:n, en välförtjänt vila efter en hård vecka.

I övrigt så blir det nog glass i gamla stan i morgon. MUMMA!

/Lisette

rapport från huvudstaden del 4: spårvägsmuseum

Igår var det en tripp till spårvägsmuseet med dövblinda som stod på schemat. Det var lärorikt och imponerande att se hur man tolkar en visning för de som varken ser eller hör. På vägen tillbaka hanns det med en sväng in på konsum på odenplan där var det jättebillig frukt. Där fyndade Lisette även den nya favoriten Singoalla lakrits! Malin hann även med att fota lite blommor (ja alla ni där uppe i norrland ni läste rätt BLOMMOR!). På dagens schema stod det canasta med pensionärerna och ordlek med svenska-för-invandrare-gruppen, mycket trevligt. Resterande tid har spenderats på vandrarhemmet där det görs allt för att döda tiden som tycks gå otroligt långsamt. Man kan inte riktigt fatta att folket har så bråttom när tiden går så långsamt.

I morgon blir det ett besök på Manillaskolan och fritidsgården. Det blir nog en sväng förbi H&M också då alla Lisettes strumpor är håliga. Plus att allas våran Becka anländer till huvudstaden, kanske blir det ett möte med henne också.

I övrigt har Lisette enorm hemlängtan. Nedräkningen har börjat, snart får hon sova i sin egen säng!

Rapport från huvudstaden del 3: Det gäller att passa på medan ni är unga!

Idag var det dags för pensionärerna att spela bingo på dövföreningen. Lisette befann sig såklart där för att hänga och försöka förstå sig på alla tecken som svischade förbi raketfart. Det var knappt så att där fanns tid att blinka då det kunde missas en rörelse. Bland alla dessa pensionärer fanns en dam som trots sina nittio levnadsår var mycket pigg och skojfrisk. Flera gånger påpekade hon för Lisette och Malin att hon var gammal men de var ju fortfarande unga och söta. Hon menade på att det var nu de skulle hitta sig en man, och han kanske fanns i Stockholm... "Ni måste passa på medan ni är unga och vackra. Plötsligt är man gammal. Jag har ju blivit en gammal gumma..". Trots att de båda påpekade att det inte är någon brådska och att de båda kände sig på tok för unga för äktenskap tyckte kvinnan att det var på tiden. Det brinner i knutarna.

Efter en dag med pensionärerna var hjärnan så gott som genomkokt. Så efter att ha tagit tunnelbanan tillbaka till T-centralen trotsade de damens råd att spana efter blivande makar och styrde istället kosan till 7-eleven för att inhandla välförtjänt fika i form av glass och latte. Sen spenderades eftermiddagen i det gemensamma rummet där det spelades kalaha. Det var tusen år sedan sist.

I övrigt köpte Malin en ny väska igår, idag trillade Lisettes lunch ut i den. Väskan luktar kyckling och ris.

/Lisette

Rapport från huvudstaden del 2: Äter du mycket tårta?

Lisette vaknade 07:27 tre minuter innan klockan skulle ringa inför den första praktikdagen. Efter att ha legat vaken och väntat på att Malin skulle vakna flög hon upp ur sängen, sminkade, klädde på sig och åt en stadig grötfrukost för att bege sig till t-banan. Ute på gatan upptäckte hon snabbt att Stockholm är en stad i ständig rörelse. Det är ungefär lika folktätt på gatorna klockan 08:30 på morgonen som det är en lönelördag på Östersunds gågata. Alla springer också, det gäller att ha det långa benet före för här går det undan. Förutom i rulltrapporna då för de rullar på otroligt sakta.

En kort t-banetur senare var de framme vid stockholms dövas förening. Där fick de presentera sig ett antal gånger. "HETER M-A-L-I-N PERSONTECKEN (tecknet för blomma)" "HETER L-I-S-E-T-T-E PERSONTECKEN (tecknet för tårta)". Lisettes persontecken resulterade i många höjda ögonbryn. "ÄTER MYCKET TÅRTA?" efter att ha förklarat hur det kommer från att Lisette bakar ganska mycket ett antal gånger var det dax för personalmöte. Cheesus! Där gick det undan! Det var händer överallt. Efter ett långt möte var det dags att dra vidare för det första studiebesöket på SDR. Där träffade de spännande människor med spännande arbetsuppgifter. Tillexempel mannen från det där tecknade barnprogrammet med hunden som gick när man var liten. Kul.

I övrigt är sockersuget stort. Både Lisette och Malin ligger i sängen och drömmer om en chokladbit eller kanske en svindyr glassort med någon spejsad smak. Mmm..

/Lisette

Rapport från huvudstaden del 1: Män i kalsonger

Lisette befinner sig för närvarande i den kungliga huvudstade Stockholm tillsammans med Malin som även hon är en fena på fingerviftande. Där ska de under två veckor studera fingerviftandets ädla konst på nära håll. Tillsammans bor de i ett rum man snarare kan kall hytt eller garderob. På dörren står det "drottningholms slott" när man öppnar den tänker man Kumla-anstalten. Men men, där finns allt som behövs. Sängar, spegel och en tv. Dessutom så fick de när de kom fyra små kolor i en skål, det är finare än choklad på kudden. Efter en resa som var kort men kändes lång satte sig de båda ner i det gemensamma rummet med matbord för att inta en microlagad middag. Plötsligt går där förbi en man iförd endast kalsonger och flipflops. Om mannen hade varit lite snyggare och klätt sig i något som inte påminnde lika mycket om speedos så kanske det hade uppskattats mer. Men ej. Malin och Lisette skakade på huvudet och fortsatte middagen. Denna parad med män fortsatte dock, det är tydligen så man gör här när man vallfärdar mellan de gemensamma duschrummen och sovrummen.
Efter maten och en stunds tv-tittande gjorde JohnBlund sitt intåg och de båda sussade sött.

Teckenspråk i all ära men shopping är ändå det som lockar mest när man är i storstan. Därför spenderades den första dagen på drottninggatan där det strosades i alla butiker. Dock så hann de faktiskt med att leta reda på praktikstället som låg nära Globen, vilket var mycket bra för även där kan man ju som bekant shoppa. Pengarna rinner mellan fingrarna men det är det värt. Efter en dag på stan har de redan fyllt väskorna till max. I alla fall Malin som hade övervikt på resväskan redan när planet lyfte från Umeå. Lisette får dock shoppa för sex kilo.

I övrigt ser de fram emot morgondagens första praktikdag.

/ Malin och Lisette

Glad påsk

Sandra lämnade igår lägenheten och åkte hem till Änge för att träffa familjen och fira påsk så nu är det bara Moa och Lisette som går hemma och räknar ner timmarna till påskledigheten. Hemma är det den goda maten som hägrar. Moa har beställt smörgåstårta av sin mamma och Lisettes pappa har lovat att göra räkmackor. Dessutom lär det ju slinka ner ett och annat nougatägg innan helgen är över.
Ledigheten ska firas med någon konstig typ av tacoliknande glass som Lisette fyndat på Hemköp så nu hinns det inte skrivas mer.
GLAD PÅSK

/Moa och Lisette

Godisnostalgi

Helgen har varit lång och än är det några timmar kvar. Sandra har mest suttit i ena hörnet av soffan och pluggat. Moa jobbade och Lisette sov ovanligt länge. På lördags eftermiddagen tog Moa och Lisette en sväng bort till Ersboda och Mariedal för att handla lite. Första anhalten var Godishuset. För er som inte ha varit där, det är vad det låter som. Ett hus med massa godis. Där gäller det att inte bli för hispig i början och bara skyffla ner godis i de gula påsarna. Personalen har verkligen tänkt till och ställt det godaste godiset längts in i butiken så att man liksom bara MÅSTE plocka i mer i den redan för tunga påsen. Men Moa som redan hade kommit på detta listiga försäljningtrick travde ganska raskt bort mot de mest delikata godbitarna i det nedre hörnet av butiken och fyllde sin påse med diverse pappersklädda läckerheter. Hon anser för övrigt att påsken har det bästa godiset, ni vet alla de sär noguatfyllda äggen... När påsarna var fyllda med kanske några bitar för mycket bar det av mot kassan. Men blickarna drogs ganska snabbt från kassörskan för där nere i ena hörnet uppenbarade sig en hel hylla med nostalgi. Där fanns det godis som man inte sett på länge. Ni vet sånt där man åt för typ mer åtta år sedan. "Big baby pop", tuggummi på rulle och i tub, "ring pop", godis i sprayflaska och sånt där pulver som "sprängs" i munnen som man kunde köpa på småpåsar eller med tillhörande klubbor. Moa minndes genast hur ont det brukade göra om man hann svälja pulvret så att det "sprängdes" i halsen istället för i munnen. Det enda som tycktes fattas var fantomenklubborna. Hade de funits sådana hade Lisette utan tvekan köpt upp ett lager.

I övrigt har Sandra och Lisette sjungit singstar för fulla halsar såhär på söndagskvällen. Ingen höll dock räknigen på vem som vann flest gånger för husefridens skull, men en sak kan sägas, varken Lisette eller Sandra tänker stå i kö in till Idol-juryn nu när de kommer hit i maj.

tack och bock
/kollektivet

Matos och brandlarm

Sandra är åter på benen och har varit tillbaka på jobbet i två dagar. Men det är fortfarande långt ifrån riktig vår då det har snöat HELA dagen idag, det suger skulle man kunna säga. Lisette trotsade dock den bitande kylan och köpte sig en ny vårjacka, Sandra gör detsamma och har t.om börjat använda sin vårjacka fast det är svinkallt. Moa har köpt ett par löparskor för att riktigt komma i vårform. Dessutom har hon lagt märke till att det är hemskt mycket grus att städa just nu och det tyder ju helt klart på att våren är på ingående.

Idag skulle kollektivet (minus Maja som fortfarande är hemma) äta amerikansk mat till middag, hamburgare. Eftersom de var så stora gick det inte ner två stycken bredvid varandra i en stekpanna så det stektes för fulla muggar i tre olika stekpannor, detta medförde dock att det osade tre gånger så mycket... Plötsligt skriker en brandvarnare. Vad gör man? Först gäller det att komma på vilken brandvarnare det är som låter. För några sekunder var förrvirringen total. Det visade sig dock att det var den i vardagsrummet som reagerat på de stekande köttstyckena. Lisette ställer sig under den, stoppar fingrarna i öronen och skriker "Det är den hääär!". Sandra kommer inrusande och svarar "Men stå inte bara där då!". Hon ställer sig på en pall och trycker på den lilla knappen. Men då det fortfarande skriker sliter hon ner den lilla apparaten och pillar ut batteriet. Oljudet tystnade och kollektivet kunde i lugn och ro avnjuta en god måltid.

I övrigt är det nu skinande rent på "stortoan" nu eftersom Sandra storstädat så mycket att hon har träningsvärk i armarna. Dock hade hon missat en liten fläck såpa på golvet vilket medförde att Lisette hade en nära-döden-upplevelse då hon halkade på just denna lilla fläck. Men hon överlevde så med hjärtat i halsgropen kunde hon göra sig iordning för en lärorik skoldag.

/Moa, Sandra, Lisette

vi lever..

Nej, kollektivet har inte dött. Anledningen till denna brist på blogginlägg kan vara att det inte händer så mycket. Livet rullar på som vanligt och det händer inte något som är speciellt roligt. Det är mest lång väntan på den riktiga våren eftersom det som tycktes vara vår blev till vinter igen. Våren har ju en tendens att göra den liksom bara luras. Men, men här är en snabb uppdatering:
*I fredags hade kollektivet finpicknick på köksgolvet bestående av varma mackor och vin. Därför finns det inte något recept att dela med sig av, alla vet ju hur man gör varma mackor.
*Anders är här, och dagen til ära firar han sin födelsedag.
*Sandra är sjuk.
*Lisette pluggar tecken inför två veckors praktik i Stockholm.
*Moa planerar sin semester, det är faktiskt jättesvårt att välja när man ska vara ledig. När är det fint väder och inte?
*Maja has left the building. Hon befinner sig i skrivande stund på buss 63.

I övrigt har vi för en gångs skull ingenting att skriva på den här punkten...
/Kollektivet

Våren är här

I veckan kom våren. Solen skiner och på Vasaplan kan man skymta lite grönt mellan en del stenplattor. Veckan som gick handlade ganska mycket om Majas mage. Plötsligt en kväll bestämde den sig för att gjöra ont. Så fruktansvärt ont att Maja placerade sig själv på köksgolvet och där låg hon sedan och hade ont. Sandra ringde hem till sin mamma som jobbar på sjukhus, men hon hade lite svårt att ställa diagnos, hon konstaterade dock att det inte var blindtarmen som ville ut. Maja som hade lyckats förflytta sig till soffan efter en timme på golvet ringde då till sjukvårdsupplysningen. Där svarade en kvinna som sa att Maja genast skulle åka till akuten. Lisette ringde till Mina eftersom hon är en av de få med bil. Mina ställde upp och körde en plågad Maja till akuten, Malin och Sandra hakade på. Tusen tack till Mina. Väl inne på akuten fick de såklart vänta, dock bara tjugo minuter. Sen fick Maja gå in i ett rum och sätta sig. En stilig man kommer in och presenterar sig som AT-läkare. Han klämde lite på Maja och kittlade henne under foten. En kvinna tog blodprov och grejade lite. Den snygge AT-läkaren (som vi inte nämner vid namn ifall han skulle googla sig själv och hamna här, det skulle kunna bli pinsamt)hittade dock inte något fel på Maja så hon fick åka hem.

Bussresan hem var dock mindre trevlig. Det berodde på chauffören som smällde igen dörren på Sandra och snäste åt henne "vet du vad klockan är?!" Han rabblade sedan osammanhängande så att Sandra och de andra inte riktigt förstod vad han menade eftersom de inte hade gjort något fel och inte alls hade något att göra med att bussen blev sen. Sandra bad för fridens skull om ursäkt chauffören snäste tillbaka ett "bäst för dig det!". Malin påpekade att de faktiskt hade varit på akuten mannen som körde bussen brydde sig inte utan fortsatte skälla och körde sedan vidare.Maja och Sandra ska skriva ett brev till bussbolaget och klaga på surgubben.

Malin åkte hem och avlöstes istället av Majas föräldrar. Fredagen blev en specialare utan fredagsmiddag men Maja och Malin vill gärna dela med sig av detta recept som återigen fått Maja att börja äta kyckling.

Gul kyckling
1 grillad kyckling - rensad och skuren
1 röd paprika - skuren i bitar


1 dl mangochutney
1 pressad vitlöksklyfta
1 tsk sambal oelek
1-2 tsk curry
Blanda till en gegga

2,5 dl cremé fraishe
Blanda med geggan.
Häll sedan geggan över kycklingen i en ugnsform, toppa med paprikan och ställ in i ugnen i 225 grader 15-20 minuter.
Servera med tagliatelle.

I övrigt har Sandra köpt nytt träningskort så nu blir det full rulle på IKSU.

/kollektivet

Kollektivet-skalbaggarna 10-0

Så plötsligt tog helgen slut och som vanligt var den för kort. Det optimala vore om det fanns två söndagar til förfogande, men så är ej fallet så här sitter kollektivet och inväntar nästa helg som anländer om ungefär nittionio timmar. Nedräkningen har börjat. Men innan dess så får vi lov att minnas helgen som var. Den bestod av fika på Wayne's, blöta skor, melodifestivalen, stora mängder kyckling och te.
En mindre trevlig händelse var dock när Maja fann fem oinbjudna gäster i form av skalbaggar. Maja drabbades av panik, ringde mamma och vägrade döda de små. Malin som är lite mer hårdhudad avlägsnade krypen (tidigare har kollektivet dräpt sex stycken små rackare) och sprayade vad som tycktes vara deras rövarnäste (springan i fönsterkarmen) med Mr Muscle då detta var det starkaste som fanns till hands. Maja undersökte saken lite närmare på anticimex (som för i övrigt betyder "mot löss" på latin, det har Malin sagt) hemsida. Efter att ha klickat sig runt i de olika kategorierna av insekter som fanns konstaterade Maja att det nog rörde sig om bröd- och tobaksbaggar. Efter ytterligare detektivarbete kom hon fram till att det var brödskivan runt kaktusen som vi fått av de förra grannarna som lockat dit krypen (alltså kan vi skylla det hela på dem). Brödet som hårdnat med förvånande nog inte möglat avlägsnades och nu står där en naken Mr Käktus.

Helgen avslutade Maja, Malin och Lisette med att gå på improvisationsteater. Det var roligt. Där får man även betala för att se showen gratis, det är inte dåligt!

I övrigt har Sandra kommit hem och sitter nu i soffan i sin nya röd/rosa mysdress och liknar nu Teletubbie-Poo mer än någonsin.

/Lisette, Maja ft. Malin

Ropen skalla, fredagsmiddag åt alla!

Så var det äntligen fredag igen och lugnet har infunnit sig. Det enda som är lite jobbigt med fredagarna uppgiften att välja fredagsmiddag. Eftersom Sandra i morse satte sig på Sextiotrean så såg de andra tre detta som ett ypperligt tillfälle att frossa i bönor av alla de slag. Det blev en slags hot gryta med kidneybönor, mungbönor och kikärtor. Detta serverades med herb&garlic-tortillas och såklart det tillhörande ingefäravattnet. Vi inviger härmed en helt ny del av bloggen - "fredagsmiddagar för alla" eller "ropen skalla, fredagsmiddag till alla"! Ni måste ju såklart vara nyfikna på all mat vi äter och allt gott som bakas i kollektivet så voila!


Sköna bönor och mjuka brön


Du behöver:
Kikärtor
Kidneybönor
Mungbönor
Gul lök
En burk Tikka masala
Sambal oelek
Mexikansk chili
Olja
Kokos
Vatten

Stek den hackade löken i oljan (gärna i en gjutjärnsgryta då det ser godare och proffsigare ut). Häll över Tikka masalan och samtliga baljväxter (kikärtor osv.) häll i lite vatten så att det inte är allt för tjockt, låt koka. Krydda efter behag, men kom ihåg att sambal oelek är mycket starkt! Avsluta med lite Kokosflingor.

Sallad á la kollektivet
Du behöver:
Mixad lösviktssallad
En röd paprika
Olivolja
Peppar
Flingsalt

Skölj sallad och paprika. Skär paprikan i ringar. Blanda i en snygg salladsskål (man äter även med ögonen kom ihåg det!) Ringla över olja, peppra och salta.

Tillbehör:
Guaccamole
Tortillas



---denna plats är egentligen reserverad för någonting kul som Maja sa i veckan men det flög bort ur våra huvuden just nu---

Ikväll tog Lisette och Maja en promenad ned till sjukhuset för att hämta upp Enna som blivit dumpad där av 63:an. När de tvp kollektivisterna kom fram så såg de en stackars ensam varelse i en busskur. Antingen var det Enna eller så hade hon glömt att hoppa av bussen, för ingen annan fanns i sikte. Det blev kramkalas och sen promenad hem igen. Enna välkomnades sedan med en nybäddad säng och te.

I övrigt så har kollektivet fixat en alldeles egen blogg-designer! That's right, Sara har tagit på sig att trixa lite med vår html och få till en finare blogg efter ledorden "det ska dra till sig uppmärksamhet", "man ska kunna läsa texten" samt "det ska vara ljust". Tack till Super-Saran. Ta god tid på dig, no hurry cury tikka masala!

/Lisette & Maja ft. Malin
Malin är häst. Gäst. Äter kex.

"ja..jag är lite sugen jag.."

Det är varmt i lägenheten, kanske är det just det som är anledningen till att kollektivets hjärnor inte riktigt är vad de borde. Humorn är låg och beteendet är oroväckande. Lisette tillexempel satt i soffan och slog sig själv på handen. När de andra förvånat frågade vad hon egentligen höll på med förklarade hon att hon lekte den där "refelxleken" med sig själv (du vet den där när man kittlar någon under handen och när man slutar ska man snabbt slå dennes hand innan personen i fråga drar undan den). De andra tyckte att Lisette var lite av en idiot men fortsatte sedan med tv-tittandet.

Efter en stunds(läs ett par timmar)fortsatt tv-tittande och några mer eller mindre djupa samtal om relationer säger Maja plötsligt:
"Jaa..jag är lite sugen jag.."
"på män..? eller mat?"
Det blir tyst en stund, sedan reser Maja från soffan och säger:
"Ja..jag tror jag ska göra en macka."
Kollektivet tycks ha kommit in i den där fasen då man drar slutsaten att allt man pratar om handlar om sex, pinsamt men sant. Stäng in oss på en sunkig fritidsgård med små moppepojkar och vi skulle stundtals ligga på samma nivå.

I övrigt plockas det nu smulor ur uringningarna då det är tabberas på rullrånen.

En vecka har gått.

Ännu en vecka har passerat och kollektivet har inte skrivit något. Kanske kan det bero på att Lisette varit i Östersund på sportlov. Där hände det inte så mycket, vilket det kanske inte gjort i kollektivet heller. Sandras farmor har varit på besök dock, och det hör ju inte til vanligheten att vi besöks av lite äldre människor. Men Sandras farmor är fortfarande ung i sinnet (hon kan skicka sms trots sin ålder på
70+ någonting) så det fungerade bra. Sandra tog tillfället i akt och umgicks så mycket som möjligt med farmor. Det blev biobesök och annat mys.

Igår Spenderade Sandra dagen i Vännäs där hon beskådade hoppande skotrar och crossar, det var fränt. Maja har i helgen flytt kollektivet och begett sig ett steg lite längre norr ut, närmare bestämt till Piteå där hon umgåtts med Anna. Än så länge har hon inte återvänt men det kan tänkas varit ganska mysigt. Lisettes föräldrar var här i helgen. Detta medförde att Lisette spenderade en hel halv lördag i inredningsaffärer i jakt på det perfekta soffbordet och i MC-butiker. Men vad gör man inte för päronen? Moa har också haft besök i helgen, Anders, mannen som tror sig vara bättre på korsord än vad han egentligen är. Ibland kan även Anders visa en snäll sida. Idag tillexepel har han gett kollektivet en ny hallmöbel som han hittade vid sophuset. Det skulle nog kunna vara en del av ett gammalt skrivbord, men den är perfekt att sitta på.

I övrigt hälsar Andres:"HEJ!"

/Sandra, Lisette

Är du en könstryckare?

I helgen har vi haft besök igen. Becka och Johanna kom i fredags med 63:an. Detta firades med en eminent soppa som tog en evighet att koka upp och som hade räckt till ett helt kompani. Resterna kommer antagligen att ge föda åt hela kollektivet för den kommande veckan. Men god är den!

På eftermiddagen fick vi ett överraskande sms från Sveakollektivet som ville komma på en kopp kaffe. Prima tyckte vi och satte igång med att baka en smulpaj med jordgubbar. Senare på kvällen droppade så Mattias och Eric in och vi fick uppdatera varandra på vad som hänt i respektive lägenhet och för Mattias del nya stad. Eftersom dessa gossar är överintelligenta jämfört med oss själva så lär vi oss alltid jäkligt mycket varje gång vi träffas. Nu vet vi exempelvis vad ett primtal är (dock inte vad det används till) och att man alltid, ALLTID, ska byta dörr för att få megavinsten.

Vi fick även en grundlig genomgång av begreppen "rumpgnuggare/rumpgniderskor" samt "könstryckare". Mattias hade lyckats sätta ord på ett fenomen som vi alla är alltför medvetna om. Det handlar alltså om de till synes helt vanliga människor som ofta huserar på ställen som Corona på helgkvällar/nätter. Där utövar de denna ädla konst i att närma sig sitt offer för att helt plötsligt antingen gnugga sin rumpa eller trycka sitt kön mot offret. Vissa gör detta med stil, d.v.s. kan lätt spana in vilka offer som är frivilliga sådana (som alltså är där för att bli gnuggade eller tryckta) och når således framgång och får antagligen ligga. Men det finns såklart dom som vi kan kalla "wannabes", de som så gärna vill ligga men inte har öga för att se vem de kan lyckas bäst på. De har även fel tryckteknik. "Det kanske blir en kort liten stöt". Men trots dessa varningar begav sig kollektivet minus Maja i lördags kväll till denna "köttmarknad". Om de var frivilliga offer eller inte behöver vi inte gå in på, men de såg fenomenet med helt nyöppnade ögon. Där var dom! Könstryckarna och rumpgniderskorna i en enda stor hög och utövade sin favorithobby med likasinnade, och enstaka stackars ofrivilliga offer.
Hur ser man då skillnad på de som är frivilliga och ofrivilliga offer? Frivilliga offer "backar in i situationen" , så att säga.
Tack till Eric och Mattias för mycket skratt! Nästa gång bjuder ni på kaffe =)

På lördagen spenderades det inte bara pengar på varm öl på Corona, det shoppades även massa rea-kläder på stan. Koftor, bodys, chinos, mössor, klänningliknande saker m.m.

I övrigt fick Maja en halvt obehaglig upplevelse på bussen hem från stan igår. På grund av bristande utrymme fick gänget sprida ut sig i bussen och Maja hamnade bredvid en till synes liten snäll tjej. Efter ett tag började hon dock stirra onödigt mycket på Maja och andra i bussen. Lisette som satt mittemot lite längre fram i bussen såg detta och hon och Maja utbytte menande blickar och skrattade. När bussen väl rullade iväg så fick den plötsligt stanna för att en man som kom lite sent skulle hinna med. Tjejen bredvid väser mellan tänderna "Men vaaaad i helveeteeee" sådär skräckfilmsaktigt. Maja kollar på Lisette och skrattar lite. Sen väser tjejen igen "Jag hatar folk! Jag hatar folk! Jag hatar folk!" . Maja blir lite illa till mods, skickar iväg ett sms till Lisette och byter plats vid nästa stopp.

/Lisette Maja

Syster-dyster och Dum-strumpa

Igår möttes Maja av ett stort problem. Det var liksom lite stopp i toaletten. När hon kom in i badrummet upptäckte hon till sin förvåning att det liksom redan var fullt i den lilla "toaskålen". Hur mycket hon än spolade så gick det inte ner... Hur mycket man än ryckte och slet i spolhandtaget så hände det ingenting. Maja testade att spruta med duschslangen, men icke. Då kom Moa till undsättning. Hon fyllde en hink med vatten och kastade ner det i toastolen med all sin kraft, det fungerade. Efter denna lilla incident skrev Maja en liten lista med regler:
*Spola alltid två gånger speciellt om du gjort något "stort".
*Öppna locket och kika lite så att det verklgen har spolats bort.
För att komma ihåg detta har Maja skrivit en liten ramsa:
"Om du gjort nummer ett- spola en gång. Om du gjort nummer två- spola två gånger!"

Misstankar om farlig och eventuellt olaglig verksamhet i trapphuset har väckts. Maja, Moa och Lisette mötte igår ett mindre gäng grabbar i coola kläder på väg upp i trappen från en sväng till tvättstugan. Killarna som hade lite av vad man kan kalla en "Gangstastyle" började plötsligt mumla med halvstängd mun samtidigt som de såg väldigt hemliga ut. Det hördes inte riktigt vad som sades men ordet "pengar" nämdes. Maja hade efter denna händelse lite svårt att sova eftersom det känndes lite läskigt att ha bevittnat detta. Så för att inte riskera att bli skjutna säger vi inget mer om saken.

Maja och Moa har stora planer på att ge sig in i barnprogramsbranchen. Tillsammans ska de bilda duon Syster-dyster och Dum-strumpa. Maja ska gestalta Syeter-dyster och Moa Dum-strumpa. I en rad olika avsnitt ska de göra program för att lära barn om depressioner, då kommer barnen vilja bli deprimerade eftesom det ser upp till Syster-dyster och Dum-strumpa. Detta kommer i sin tur leda till en stor ökning av försäljningen av diverse antidepressiva läkemedel vilken i sin tur kommer leda till att Astra Zenica kommer sponsra programmet. Maja och Moa kommer då att bli rika.

I övrigt ser vi fram emot en mysig helg med Becka och Johanna. Dessutom ger kollektivet en STOR grattiskram till Bodil som idag tagit körkort. TUTA OCH KÖR!

/Maja, Lisette

Lås in oss någonstans där solen inte skiner...!

Efter lördagens dunderfrukost levde kollektivet i någons slags sockerberusning. Det visade sig att man står sig ganska länge på marängswiss. Moa kunde jobba snabbt och länge utan att bli hungrig. Maja, Sandra och Lisette hade dock ingenstans att göra av energin, så det hela slutade i en fotografering utan dess like. Maja började med att testa om det fungerade att ta ett kort genom glasdörren, och sen gick det bara utför...

Snälla någon, lås in oss någonstans där solen inte skiner och kasta sedan bort nyckeln någonstans där det är omöjligt att hitta den!

Ett antal bilder senare kom Moa hem från ett gympass. Hon var på väg in i ducshen när hon plötsligt skriker till: "skynda, kom hit! Det händer något med duschen!" Maja, Sandra och Lisette sprang snabba som vinden in i det lilla badrummet för att bevittna hur det plötsligt sprutar svart pulver ut med duschvattnet. Spekulationerna om vad detta kunde vara cirkulerade. Var det någon typ av metall? Finns det svart rost? Kol? Maja hämtade lite bomull för att ta ett prov, ifall det skulle röra sig om några allvarliga saker som gift eller liknande.
Sandra ringde sin pappa för att rådfråga honom, men han visste inte vad det kunde vara så Lisette ringde hem till mamma, "Duuu, vad gör man om det sprutar svart pulver i duchen?". Mamma Carola sa att det nog var rost. Kollektivet tvivlade dock eftersom rost är rödbrunt, det vet ju alla. Det visade sig dock senare att det var en vattenläcka på unviversitetet som gjorde att det spökade lite i ledningarna.

Sandra meddelar att om du har vägarna förbi Elgiganten i morgon får du gärna kila in och köpa ett mackjärn med musse pigg till henne för endast 39 pix. Det finns dock bara ett bergränsat antal så skynda!

I övrigt har Sandra ett annat problem (förutom att hon inte hinner till Elgiganten i morgon) det har liksom fastnat schampooludd i örat och det vill inte komma ut. Det har liksom legat där inne och sprakat/bubblat hela kvällen. Hur gör man?

/ Sandra, Lisette

"gårdagen slutade med friterad banan och idag börjar vi med marängswiss!"

Denna dagen var det 19 år sedan Lisette föddes så morgonen började på hennes säng kvart i åtta med skönsång och marängswiss. Moa gick till jobbet efter en stund men de andra låg kvar och fördrev två timmar med en massa skitsnack tills det blev dags att kliva upp, melodikrysset börjar ju klockan tio och det får man ju inte missa...

Igår förtärdes den hittills godaste fredagsmiddagen på restaurang Taj Mahal. Där det njöts av diverse indiska läckerheter med tillhörande efterrätter såsom friterad banan, glassilassi och kulfi. Kollektivet hade bokat bord till halv sju, så efter en timmes finpiffande var de redo och snygga nog att bege sig ner till stan för att äta. De kommer in i den mycket mysiga resturangen och blir visade till sitt bord. Maja, Moa och Sandra går och hänger av sig jackan innan de kommer för att sätta sig. Maja som kvällen till ära skulle gå i klackar, trippade försiktigt fram genom restaurangen för att komma ner till bordet som stod i ena hörnet. Hon hade klarat sig i stort sett hela vägen fram (det var kanske fyra meter till stolen) då plötsligt klacken gav vika för det hala golvet och med en dov duns slog Maja ner i det hårda underlaget. Hela restaurangen blir tyst och ett sus går sedan genom lokalen: "Ooohh". Eftersom det här med att ramla, tappa och snubbla lite hör till Majas vardag är det inte längre något hon skäms för. Hon ser det mer som ett sätt att roa sin omgivning. Maja ställer sig upp och säger "man måste ju göra en snygg entré" och trippar sedan de resterande metrarna(meterna?) till stolen.

I skrivande stund ringde Lisettes telefon, det var en kvinna från blomaffären som frågade om Lisette bodde på språkgränd 5, om namnet står på dörren och hur många trappor det var till dörren. Någon har skickat blommor...Sandra drabbades av en gnutta avundsjuka, hon har minsann aldrig fått blommor.

I övrigt så har vi inte fått någon tidning idag och klockan har redan passerat tio. Så om du har sett ett nummer av dagens VK på vift någonstans vänligen stoppa ner det i kollektivets brevinkast. Tack på förhand.

/Sandra,Maja,Lisette

sorgens dag är kommen.

Moa går i sorgens tider. Hennes kära glas som bara hon och absolut ingen annan får dricka ur har spruckit så att teet läckte ut. Detta gjorde Moa lite ledsen inte bara i hjärtat utan "det känns i hela kroppen.." . Det är aldrig lätt att mista en nära vän, det spelar ingen roll om det rör sig om en människa, husdjur eller ett latte-glas, det är alltid lika jobbigt. Vad Moa nu ska dricka ur är än så länge oklart.

Det händer inte så mycket nu för tiden. Kollektivet har liksom kommit in en tråkig fas i livet. Det sker inte mer än vad som är absolut nödvändigt. Vi sover, äter, jobbar/pluggar, äter, sover. Sandra har dock ställtis inför ett problem. Vart ska hon befinna sig i helgen? Ska hon:
a) Stanna hemma i kollektivet och äta tårta med Lisette som fyller år.
b) Åka till Vilhelmina som ju visade sig vara ganska roligt för att dricka bubbel och fira Petra som också fyller år.
c)eller ska hon helt enkelt åka hem till mamma och pappa i Änge där mommas köttbullar och morfars pannkakor lockar?

En rolig grej som har hänt sen senast är en liten incident som drabbade Maja på buss sextiotre någonstans på vägen mot Umeå från Östersund.
Maja skulle uppsöka bussens toalett men när hon kom ner gick dörren inte att få upp så hon återgick till sin plats för att vänta. Efter en stund gick hon tillbaka igen, denna gång gick dörren att öppna. Maja blev så glad att hon nästan började hoppa och ska precis till att gå in i det lilla utrymmet när hon upptäcker att det står en man där inne och gör det han ska göra. Mannen verkar inte få den reaktion som är typisk när någon kommer in när man är på toa får panik. Istället vrider han sakta på huvudet, och vrider det sedan tillbaka igen. Ingen reaktion. Maja finner det hela väldigt besynnerligt, trycker på knappen som man öppnar och stänger dörren med och väntar sedan tålmodigt på att dörren ska glida igen. Hon ställer sig utanför och väntar. Efter en stund gå mannen helt ogenerat ut och sätter sig åter på sin plats i bussen. En mycket underlig upplevelse.

I övrigt har kollektivet bokat bord på resaturang så på fredag blir det finmiddag.

/kollektivet