Morgonen började kvart i sju med en dusch följt av frukost samt jakten på buss 69 mot Djurgården och Manilla. Vädret var strålande solsken och tempraturen var 18 grader över nollan. Solglasögon på! Väl framme vid Manillaskolan som har stor betydelse i de dövas historia tog fascinasionen(?) övertaget och både Malin och Lisette stod med sina huvuden bakåtböjda och med ögon stora som tallrikar när de blickade upp mot den gula skolbyggnaden som andades historia in i minsta stenplattemolekyl. Det är inte ofta Lisette använder ordet vacker men här fanns det ingen synonym som gjorde byggnaden rättvisa. Väl inne i skolan letade de sig upp till receptionen, det gick ganska tungt då hakorna fortfarande släpade i stengolvet.
Efter en kopp kaffe i den lilla matsalen fick de sig en rundtur och lite information om vad som händer och vad som hänt i skolan för länge, länge sedan. Rundvisningen slutade i den gamla kyrksalen som fungerar som aula idag. Där tryckte mannen som visade runt på en knapp. Längst fram i salen rullades först en vit filmduk upp följt av att de röda draperierna drogs åt sidan. Där bakom uppenbarade sig det vackraste kyrkfönster människan skådat och återigen stod de där med hakorna i backen. En öppen hand fördes till hakan drogs ner och stängdes till ett "O". Det var återigen det enda som kunde beskriva det som uppenbarades, "vackert". Lisette menade att det var ju på vippen att man blev frälst.
Efter denna underbart iögonfallande morgon fördrevs någon timme på stan innan det blev dags för tårta på dövföreningen. Efter det kom lite mer shopping på cubus där det var 30% på allt. Ett tillfälle man inte får gå miste om. Middag förtärdes på taco bar i gamla stan. Resterande kvällstid spenderas framför tv:n, en välförtjänt vila efter en hård vecka.
I övrigt så blir det nog glass i gamla stan i morgon. MUMMA!
/Lisette
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar