Matos och brandlarm

Sandra är åter på benen och har varit tillbaka på jobbet i två dagar. Men det är fortfarande långt ifrån riktig vår då det har snöat HELA dagen idag, det suger skulle man kunna säga. Lisette trotsade dock den bitande kylan och köpte sig en ny vårjacka, Sandra gör detsamma och har t.om börjat använda sin vårjacka fast det är svinkallt. Moa har köpt ett par löparskor för att riktigt komma i vårform. Dessutom har hon lagt märke till att det är hemskt mycket grus att städa just nu och det tyder ju helt klart på att våren är på ingående.

Idag skulle kollektivet (minus Maja som fortfarande är hemma) äta amerikansk mat till middag, hamburgare. Eftersom de var så stora gick det inte ner två stycken bredvid varandra i en stekpanna så det stektes för fulla muggar i tre olika stekpannor, detta medförde dock att det osade tre gånger så mycket... Plötsligt skriker en brandvarnare. Vad gör man? Först gäller det att komma på vilken brandvarnare det är som låter. För några sekunder var förrvirringen total. Det visade sig dock att det var den i vardagsrummet som reagerat på de stekande köttstyckena. Lisette ställer sig under den, stoppar fingrarna i öronen och skriker "Det är den hääär!". Sandra kommer inrusande och svarar "Men stå inte bara där då!". Hon ställer sig på en pall och trycker på den lilla knappen. Men då det fortfarande skriker sliter hon ner den lilla apparaten och pillar ut batteriet. Oljudet tystnade och kollektivet kunde i lugn och ro avnjuta en god måltid.

I övrigt är det nu skinande rent på "stortoan" nu eftersom Sandra storstädat så mycket att hon har träningsvärk i armarna. Dock hade hon missat en liten fläck såpa på golvet vilket medförde att Lisette hade en nära-döden-upplevelse då hon halkade på just denna lilla fläck. Men hon överlevde så med hjärtat i halsgropen kunde hon göra sig iordning för en lärorik skoldag.

/Moa, Sandra, Lisette