Kollektivet - Bananflugorna 24-0

Igår var dagen då vi invaderades av flygande små monster. När vi öppnade sopskåpet på morgonen så kom vi rakt in i bananflugornas näste. Där inne svärmade tiotals små röda prickar omkring. Vi blev relativt äcklade och stängde skåpet. Vad göra nu?

Maja försökte komma ihåg hur hennes mammas bananflugefällor var konstruerade. Olja och vinäger, frågetecken? Eftersom den enda vinäger vi hade var med citronsmak så fick vi helt enkelt anta att flugorna även gillade citrusfrukt och inte enbart bananer. Men för säkerhet skull lade Maja ner en skiva banan också. "Man är ju inte dum."

Men efter en halvtimme hade ännu ingen fluga fastnat i fällan, trots att flera av dom setts i närheten. Någonting var fel med fällan. Som tur var hade Lisette hela tiden haft i tankarna att diskmedel brukade finnas med i bananflugefångarbilden. Vi vände oss till tvåtusentalets orakel för mer kunskap, Lisette googlade och hamnade ganska snabbt på familjeliv.se, numera vår nya favoritsida. Receptet på en framgångsrik fälla för banaflugejägare som oss var diskmedel och vinäger. Vi installerade två fällor mitt i flugornas näste: sopkorgen. Framgången var ett faktum när vi efter femton minuter hade dräpt så mycket som två flugor i den drygt tjugo "man" starka klanen. Efter ytterligare en timme hade sammanlagt sex flugor gått i fällan. När vi på natten gick och lade oss hade hela, hör och häpna, 24 flugor fastnat i fällan! Denna morgon vaknade vi och såg inte en enda flugjävel i vårat kök. Mohaha. Segern är vår!

En annan liten goknul anlände igår till kollektivet. Moa kom hem till Språkgränd 5. För första gången är hela eliten samlad inom kollektivets väggar. Äntligen är det slut på det eviga möbelbärandet och hyllskruvandet. Våra kroppar kan vila!

Ankomsten firades på kvällen med kladdkaka och vin, då vi hade våran första nästan-fest till dunket av grannarnas partymusik.

Tankar om huruvida det spökar i denna lägenhet eller inte har börjat flöda. Dels hör Sandra folk diska och slamra när de andra in fact sover djupt i sina sängar, Maja blev lite misstänksam när balkongdörren gled upp, och ett mystiskt dödsfall i köket förbryllar kanske mest. (Se bilden.)

"Ingen kraschar i en båge och smetas ut, utan att någon är skyldig", är en kommentar. Ingen har erkänt mordet på denna "skängelmy" (stavning tack, Bo Oscarsson?), som äcklar oss alla lika mycket. Ingen av oss verkar skyldig: Moa hade ännu inte anlänt vid megamyggans TOD (time of death). Maja tar avstånd från att döda kryp på grund av de fläckar på väggar som då uppstår. Sandra liknar Poo i teletubbies och vem skulle beskylla den lilla röda storögda saken för mord? Lisette tvättade bort den stackars harkranken och alla vet ju att en smart mördare inte återvänder till brottsplatsen. Så vem är skyldig? Eftersom Lisette, som är van vid misstänksamma spökerier, inte direkt känner några kalla kårar i vårt vackra hem så måste vi även se över andra möjliga alternativ. Har de tidigare lägenhetsinvånarna kvar en femte nyckel och kommer in om nätterna för att diska och dräpa? Eller använder de balkongen? Lisette tyckte sig ju faktiskt häromnatten se någon klättra upp över balkongräcket. Men eftersom hon blev lite rädd och helt enkelt gick till sin säng och somnade om så kan vi inte bevisa detta. Men om så är fallet så tackar vi varmt för besväret!

I övrigt har vi nu kartlagt Umeås kanske minst effektiva Mc'Donalds, nämligen det i Ersboda. En eloge dock för att de hade öppet längre än till 19.00 till skillnad från donken vid Ica Maxi (ja, det besöktes igår igen, det är en ständig källa till outtömlig lycka!).

/Lisette & Maja