Syster-dyster och Dum-strumpa

Igår möttes Maja av ett stort problem. Det var liksom lite stopp i toaletten. När hon kom in i badrummet upptäckte hon till sin förvåning att det liksom redan var fullt i den lilla "toaskålen". Hur mycket hon än spolade så gick det inte ner... Hur mycket man än ryckte och slet i spolhandtaget så hände det ingenting. Maja testade att spruta med duschslangen, men icke. Då kom Moa till undsättning. Hon fyllde en hink med vatten och kastade ner det i toastolen med all sin kraft, det fungerade. Efter denna lilla incident skrev Maja en liten lista med regler:
*Spola alltid två gånger speciellt om du gjort något "stort".
*Öppna locket och kika lite så att det verklgen har spolats bort.
För att komma ihåg detta har Maja skrivit en liten ramsa:
"Om du gjort nummer ett- spola en gång. Om du gjort nummer två- spola två gånger!"

Misstankar om farlig och eventuellt olaglig verksamhet i trapphuset har väckts. Maja, Moa och Lisette mötte igår ett mindre gäng grabbar i coola kläder på väg upp i trappen från en sväng till tvättstugan. Killarna som hade lite av vad man kan kalla en "Gangstastyle" började plötsligt mumla med halvstängd mun samtidigt som de såg väldigt hemliga ut. Det hördes inte riktigt vad som sades men ordet "pengar" nämdes. Maja hade efter denna händelse lite svårt att sova eftersom det känndes lite läskigt att ha bevittnat detta. Så för att inte riskera att bli skjutna säger vi inget mer om saken.

Maja och Moa har stora planer på att ge sig in i barnprogramsbranchen. Tillsammans ska de bilda duon Syster-dyster och Dum-strumpa. Maja ska gestalta Syeter-dyster och Moa Dum-strumpa. I en rad olika avsnitt ska de göra program för att lära barn om depressioner, då kommer barnen vilja bli deprimerade eftesom det ser upp till Syster-dyster och Dum-strumpa. Detta kommer i sin tur leda till en stor ökning av försäljningen av diverse antidepressiva läkemedel vilken i sin tur kommer leda till att Astra Zenica kommer sponsra programmet. Maja och Moa kommer då att bli rika.

I övrigt ser vi fram emot en mysig helg med Becka och Johanna. Dessutom ger kollektivet en STOR grattiskram till Bodil som idag tagit körkort. TUTA OCH KÖR!

/Maja, Lisette

Lås in oss någonstans där solen inte skiner...!

Efter lördagens dunderfrukost levde kollektivet i någons slags sockerberusning. Det visade sig att man står sig ganska länge på marängswiss. Moa kunde jobba snabbt och länge utan att bli hungrig. Maja, Sandra och Lisette hade dock ingenstans att göra av energin, så det hela slutade i en fotografering utan dess like. Maja började med att testa om det fungerade att ta ett kort genom glasdörren, och sen gick det bara utför...

Snälla någon, lås in oss någonstans där solen inte skiner och kasta sedan bort nyckeln någonstans där det är omöjligt att hitta den!

Ett antal bilder senare kom Moa hem från ett gympass. Hon var på väg in i ducshen när hon plötsligt skriker till: "skynda, kom hit! Det händer något med duschen!" Maja, Sandra och Lisette sprang snabba som vinden in i det lilla badrummet för att bevittna hur det plötsligt sprutar svart pulver ut med duschvattnet. Spekulationerna om vad detta kunde vara cirkulerade. Var det någon typ av metall? Finns det svart rost? Kol? Maja hämtade lite bomull för att ta ett prov, ifall det skulle röra sig om några allvarliga saker som gift eller liknande.
Sandra ringde sin pappa för att rådfråga honom, men han visste inte vad det kunde vara så Lisette ringde hem till mamma, "Duuu, vad gör man om det sprutar svart pulver i duchen?". Mamma Carola sa att det nog var rost. Kollektivet tvivlade dock eftersom rost är rödbrunt, det vet ju alla. Det visade sig dock senare att det var en vattenläcka på unviversitetet som gjorde att det spökade lite i ledningarna.

Sandra meddelar att om du har vägarna förbi Elgiganten i morgon får du gärna kila in och köpa ett mackjärn med musse pigg till henne för endast 39 pix. Det finns dock bara ett bergränsat antal så skynda!

I övrigt har Sandra ett annat problem (förutom att hon inte hinner till Elgiganten i morgon) det har liksom fastnat schampooludd i örat och det vill inte komma ut. Det har liksom legat där inne och sprakat/bubblat hela kvällen. Hur gör man?

/ Sandra, Lisette

"gårdagen slutade med friterad banan och idag börjar vi med marängswiss!"

Denna dagen var det 19 år sedan Lisette föddes så morgonen började på hennes säng kvart i åtta med skönsång och marängswiss. Moa gick till jobbet efter en stund men de andra låg kvar och fördrev två timmar med en massa skitsnack tills det blev dags att kliva upp, melodikrysset börjar ju klockan tio och det får man ju inte missa...

Igår förtärdes den hittills godaste fredagsmiddagen på restaurang Taj Mahal. Där det njöts av diverse indiska läckerheter med tillhörande efterrätter såsom friterad banan, glassilassi och kulfi. Kollektivet hade bokat bord till halv sju, så efter en timmes finpiffande var de redo och snygga nog att bege sig ner till stan för att äta. De kommer in i den mycket mysiga resturangen och blir visade till sitt bord. Maja, Moa och Sandra går och hänger av sig jackan innan de kommer för att sätta sig. Maja som kvällen till ära skulle gå i klackar, trippade försiktigt fram genom restaurangen för att komma ner till bordet som stod i ena hörnet. Hon hade klarat sig i stort sett hela vägen fram (det var kanske fyra meter till stolen) då plötsligt klacken gav vika för det hala golvet och med en dov duns slog Maja ner i det hårda underlaget. Hela restaurangen blir tyst och ett sus går sedan genom lokalen: "Ooohh". Eftersom det här med att ramla, tappa och snubbla lite hör till Majas vardag är det inte längre något hon skäms för. Hon ser det mer som ett sätt att roa sin omgivning. Maja ställer sig upp och säger "man måste ju göra en snygg entré" och trippar sedan de resterande metrarna(meterna?) till stolen.

I skrivande stund ringde Lisettes telefon, det var en kvinna från blomaffären som frågade om Lisette bodde på språkgränd 5, om namnet står på dörren och hur många trappor det var till dörren. Någon har skickat blommor...Sandra drabbades av en gnutta avundsjuka, hon har minsann aldrig fått blommor.

I övrigt så har vi inte fått någon tidning idag och klockan har redan passerat tio. Så om du har sett ett nummer av dagens VK på vift någonstans vänligen stoppa ner det i kollektivets brevinkast. Tack på förhand.

/Sandra,Maja,Lisette

sorgens dag är kommen.

Moa går i sorgens tider. Hennes kära glas som bara hon och absolut ingen annan får dricka ur har spruckit så att teet läckte ut. Detta gjorde Moa lite ledsen inte bara i hjärtat utan "det känns i hela kroppen.." . Det är aldrig lätt att mista en nära vän, det spelar ingen roll om det rör sig om en människa, husdjur eller ett latte-glas, det är alltid lika jobbigt. Vad Moa nu ska dricka ur är än så länge oklart.

Det händer inte så mycket nu för tiden. Kollektivet har liksom kommit in en tråkig fas i livet. Det sker inte mer än vad som är absolut nödvändigt. Vi sover, äter, jobbar/pluggar, äter, sover. Sandra har dock ställtis inför ett problem. Vart ska hon befinna sig i helgen? Ska hon:
a) Stanna hemma i kollektivet och äta tårta med Lisette som fyller år.
b) Åka till Vilhelmina som ju visade sig vara ganska roligt för att dricka bubbel och fira Petra som också fyller år.
c)eller ska hon helt enkelt åka hem till mamma och pappa i Änge där mommas köttbullar och morfars pannkakor lockar?

En rolig grej som har hänt sen senast är en liten incident som drabbade Maja på buss sextiotre någonstans på vägen mot Umeå från Östersund.
Maja skulle uppsöka bussens toalett men när hon kom ner gick dörren inte att få upp så hon återgick till sin plats för att vänta. Efter en stund gick hon tillbaka igen, denna gång gick dörren att öppna. Maja blev så glad att hon nästan började hoppa och ska precis till att gå in i det lilla utrymmet när hon upptäcker att det står en man där inne och gör det han ska göra. Mannen verkar inte få den reaktion som är typisk när någon kommer in när man är på toa får panik. Istället vrider han sakta på huvudet, och vrider det sedan tillbaka igen. Ingen reaktion. Maja finner det hela väldigt besynnerligt, trycker på knappen som man öppnar och stänger dörren med och väntar sedan tålmodigt på att dörren ska glida igen. Hon ställer sig utanför och väntar. Efter en stund gå mannen helt ogenerat ut och sätter sig åter på sin plats i bussen. En mycket underlig upplevelse.

I övrigt har kollektivet bokat bord på resaturang så på fredag blir det finmiddag.

/kollektivet

Elchock och blöt paj

Efter en runda i tvättstugan igår så satte sig Maja och Moa på sextiotrean för att bege sig till Östersund för en helg. Detta medförde att Sandra och Lisette skulle äta fredagsmiddag på tu man hand. Sandra tyckte att paj var en bra rätt eftersom det var längesen det ätits. Så paj skulle det bli. Sandra skötte det mesta jobbet med degen samtidigt som Lisette gick runt i lägenheten för att tända lite mysbelysning. Det var lite krångligt eftersom Sandra hade byggt en stor koja i hörnet där alla kontakter sitter, så Lisette famlade runt med händerna i den mörka kojan. Sandra stod som sagt i köket och degade när hon plötsligt hörde ett skrik. "AJ!". I vanlig ordning skrattade Sandra lite när hon frågade vad det var som stod på tok (Sandra är ofta skadeglad). Lisette ropade tillbaka att hon precis fått "värsta elchocken", då skrattade Sandra ännu mer. Lisette som var glad att hon i huvudtaget fortfarande hade ett hjärta som slog i normal takt förklarade hur det hela hade gått till "jag liksom drog ut en kontakt samtidigt som jag satte i en annan och då small det", Sandra fortsatte att skratta. Så Lisette gav upp hoppet om lite medlidande och hjälpte istället till med maten. Det blev en god paj, men den liksom flöt, det berodde nog på keson.

Senare begav sig Sandra bort till Grubbe för att se på film så Lisette poppade lite popcorn och kikade på tv. Det var ganska skönt, lungt och tyst. När hon gick till sängs lät hon snäll som hon är lampan vara tänd så att Sandra inte skulle gå vilse i hallen (Lisette vet hur det är eftersom hon går vilse varje morgon på väg mellan sängen och duschen). Men Sandra kom inte hem, hon stannade kvar hos Petra eftersom nattbussen är så fruktansvärt dyr, så när Lisette klev upp i morse var hennes första tanke "oh herre gud så mycket ström!" eftersom det fortfarande var tänt.
Hon roade sig med matlagning, städning av lägenheten, garderoben OCH städskåpet innan Sandra kom hem igen vid tretiden.

Ikväll blir det singelfika och melodifestivalen då halva Lisettes klass kommer förbi (cirkus tre pers.) Det har bakats hjärtekaka med choklad och banan.

I övrigt vill vi bjuda er läsare på veckans bästa citat av Maja:
1. "Igår kliade jag mig i naveln och gissa vad jag hittade?! Ett hårstrå från Moa! Då tänkte jag, nu har det gått för långt!"
2. Majas telefon ringer, det är ett okänt nummer så misstankar om en telefonförsäljare väcks. Maja tvekar på om hon ska svara eftersom hon har svårt att säga nej så Sandra erbjuder sig. Men Maja vill inte verka feg så hon går ut i hallen för att ta samtalet. Tre minuter senare kommer hon tillbaka.
"Jaa..nu har vi en tidningsprenumenation..."

/Sandra, Lisette

Ingefära+lök=billigare än en påse!

Kollektivet ligger lite på latsidan, både när det gäller bloggskrivande och att hålla sig vakna. Efter en dag med diverse aktiviteter såsom jobb, plugg eller kanske shopping kommer vi hem, äter, tränar/pluggar/städar/filar naglar eller annat vikigt sen är det inte ovanligt att ögonlocken faller ner som tunga stenblock kring niosnåret. Sandra brukar dock kunna hålla sig upp till tio och ibland längre, igår kom hon hem runt halv tolv då hade de Johnblund redan besökt de andra som sussade sött.

I helgen så upptäcktes ingefäran. Eftersom det blivit över en bit ingefära från fredagsmiddagen (som bestod av en indisk kikärtsgryta som var mycket god)försökte Maja,Moa och Lisette komma på saker man kan göra med denna rot. Den bakades in i en kladdkaka och revs ner i en tillbringare med vatten för att avnjutas som måltidsdryck a ´la Anna Skipper. Den lilla knölen visade sig också vara rätt så billig att inhandla. Maja och Lisette analyserade kvittot från COOP och konstaterade att en mellanstor bit ingefära och en rätt så stor gul lök är billigare än en pappkasse! Det är billigt det.

Sandra spenderade helgen i Vilhelmina där det visade sig vara roligare än vad man hade kunnat tro. Det var dock ett litet problem: Språket. Vilhelminaborna byter ut "oss" mot "vi" och "mig" mot "jag". Detta ledde till att Sandra hade lite svårt att hänga med i svängarna ibland.

I övrigt kunde man igår bevittna ett mycket fint sambatåg. Maja och Lisette dansade in i Moas rum för att ge en liten "god natt föreställning", de dansade något de kallade samba samtidigt som de viftade med tandborstarna och vickade på höfterna. Moa som redan lagt sig utbrast "ni är ju knäppa!". Man måste varit med för att förstå hur bra det egentligen var.
I övrigt 2: tandläkaren har glömt en tandställning i Majas mun, det är lite komiskt.

/Kollektivet.

"Kan man rita här..?"

Moa har börjat fundera på om man kan använda kylskåpsdörren som whiteboardtavla. Det vore ju i så fall väldigt praktiskt och "jäkligt kul att skriva lite här och var". För att liksom ta reda på detta har hon och Maja testritat lite på sidan av dörren. "Det går ju bort hur lätt som helst!", utbrast Moa med stor glädje. Varför hade ingen kommit på det här förut? Men Maja sa att det berodde nog på att pennan var klen så än har Moa inte fått tillåtelse att gå loss på kylen och frysen.

När Lisette kom hem låg det en avi från posten i köket. Detta gjorde henne lite smått förrvirrad då hon inte kunde komma på att hon beställt något. Moa funderade lite, "Du beställde väl böcker?" "det har jag inget minne av...".
Så efter middagen fick Lisette bege sig ut i snöstormen som kunde liknas vid ett snöoväder på Grönland för att gå till posten (okej, det där med snöovädret kanske överdrevs en smula, men det var inget kalasväder precis). När hon kämpat sig fram genom de oplogade snövägarna och kommit fram till posten var det för en gångs skull ingen kö. Nyfikenheten bubblade nästan över när hon stod där och väntade på att postmannen skulle leta fram överraskningen. Han räckte över ett paket inslaget i rött julpapper, och på en lapp fanns en text med ingen annan än Rebeckas handstil. Lisette skyndade hem och visade Moa vad de fått. Pappret med de guldiga granarna avlägsnades på en grisblink och där låg de, som en skänk från ovan, Rebeckas otroligt gudomliga chokladcookies! Dock så uppenbarade de sig mer som ströbröd än som kakor men ack så gott..! Smulorna tog slut ganska fort och nu är kollektivet mätta och belåtna. TACK!

I övrigt har Sandra idag börjat plugga på rikitgt. Hon var på universitetet idag och gjorde mest ingenting, men hon var i alla fall där. Hennes första uppgift är att göra risgrynsgröt och äta pannkakor med glass. Detta skall göras i morgon mellan 08:30 och 15:00, en dag att se fram emot.

Otur

Idag har turen verkligen lyst med sin frånvaro, i alla fall för Majas del. Till att börja med så har hennes inte allt för gamla dator dragit vad som för tillfället verkar vara sin sista suck. Den lilla vita vid namn Acer har lämnat det här livet och befinner sig nu i elektronikhimlen, kanske sitter han nu där på ett fluffigt rosa moln och spelar tetris med ipoden som också gav upp i morse. Men det slutar inte där, till middag skulle hon idag överge potatisen (till skillnad från Lisette som gjorde potatismos till middag, potatis är ju bra mat!) och laga lasagne självklart resulterade ostsåsen i en bränd kastrull. I all detta kaos som uppfyllde Majas hjärna råkade hon spilla ner osten i besticklådan och lägga ett lock på en varm platta så att det luktar bränd plast. Till råga på allt så köpte hon idag också två nitloter.

Lisette däremot hade flyt, eftersom hyrfilmen inte fungerade som den skulle tänkte hon vara snäll att meddela detta till kassörskan på ICA. Kvinnan i kassan tog detta mycket allvarligt och yttrade något i stil med "ja, då kan jag ju tänka mig att hela kvällen blev förstörd.." de tio-tolv minuter som missats på filmen kanske inte hade så stor betydelse för Maja och Lisette, men kassörskan tyckte visst att det var en big deal. Lisette fick tillbaka pengarna och ett presentkort på tjugofem kronor. Tack och bock.

I övrigt är det äkta februariväder utanför fönstret. Det uppskattas, tack vädergudar!

/ Maja, Lisette